In absurdum.

Jag korrläser min uppsats. För tjugoelfte gången. Och det är inte bra. Jag hittar massa fel. Det här kommer bli mitt förstånds död. Frågor jag hatar just nu: hur går det med uppsatsen? Hur går det med jobbletande? Hur går det med lägenhetsjakten? Åt helvete, ok?! Och jag undrar varför jag inte kan sova på nätterna..

en viktig lista

Min lista över kokböcker att införskaffa har på senaste tid inte varit så mycket att hurra över. Dels för att jag inte har någon plats för förvaring och dels för att jag har varit väldigt mattrött. Idag ringde min far och berättade att han träffat på Carina Brydling, tittat lite i hennes kokbok och tänkt "den här köper jag till min dotter". Vilket han gjorde. Och gjorde mig själaglad i samma stund. Det är fint med en sådan pappa.

Min lista:
1. Pluras kokbok
2. Carina Brydling "maten jag älskar"
Tack pappa!
3. Kitchenscraps och gärna deras blogaid for Haiti
4. Lyxlagat av Frederik Zäll
5. Nigella Express, mest för att jag har hintar om att den kommer på rean.

Böcker att se fram emot, bläddra i och bestämma sig då
1. Jamies Amerika
2. Söta sakers projekt
3. Tårtor och bakelser från en liten smula
4. Fler kladdkakor av Mia Öhrn

Annars är mitt aber för tillfället de nykomna reakatalogerna i kombination med mitt dåliga minne: har jag caroline hofbergs pajbok? Den måste jag väl ha. Så fortsätter det i absurdum.

Den kokbok jag saknar mest ur mitt förråd: Vår kokbok i regi av Sara Begner

ibland handlar det mer konkret om överlevnad.

Idag tränade jag för första gången på 2,5 vecka. Jag tror nästintill att det är ungefär samma siffra på hur många gånger under de 60 minuterna som jag var nära att svimma. Tyvärr hade vår tränare en liten fäbless för stafetter. Något. Jag. Hatar. Det påminner alltför mycket om ångestfyllda minuter under skolidrotten när jag alltid valdes sist eftersom de ofelaktigt skulle förlora med mig i laget. Självklart Förstod jag att det inte var på liv och död nu, vi var vuxna människor och jag hade inga som helst relationer till de andra. Men det är en sak att intala sig, en annan att leva efter.

Förresten så berodde ett av svimningsanfallen av att jag råkade lukta i en an de gamla boxarhandskarna jag hade på mig. Gör aldrig det. Mitt råd idag.

tanke som slog mig flera gånger under min läsning av tjuvarnas stad:

om Dan Brown någonsin skulle lära sig att skriva så skulle han kunna skriva något sånt här.

Lättläst, läsningen tog cirka två timmar
Ett väldigt drivet språk, men till skillnad från Brown, ryskt vackert (trots att en amerikan står bakom boken)
Spänning, men samtidigt inte bara fokus på de ständiga flykten
Precis lagom med mästrande och lektioner i rysslands upplevelser av 2WW
stort minus är den inledande historien som inte tillför boken någonting (som Dan Browns försök till metaroman)
Till skillnad från Brown får läsaren verkligen en bra bild av huvudrollsinnehavarna och deras kamp och väg till vänskap

Här en bättre recension av boken

statusrapporten uppdaterad.

Jag fick både spotify och virusprogrammet att fungera. Till och med i kombination med varandra.
Jag åt mat.
jag hittade ändå inget som jag ville se på svt play
jag bestämde mig att mitt virkmönster var precis som jag ville ha dem.
Jag hittade ett paket ballerinakex med kladdkakesmak i skafferiet.
Jag ska sova nu.

Vi börjar vandringen mot måndag.
Denna vecka blir intressant i många aspekter. Får jag en sambo och kommer jag kunna hålla mig uppstyrd under detta arrangemang? Får jag en lägenhet? Får jag äntligen börja träna igen? Får jag kontakt med nåt jobb? kommer jag implodera under alla hjärtans dag?

snabb statusrapport från helvetet.

spotify har slutat fungera
det går inte se svt play eller något annat play för den delen eftersom flashen inte fungerar
mitt virusprogram har slutat fungera
jag har virkat en halv handledsvärmare och har virkat FEL hela tiden
jag har glömt att äta
jag måste hålla mig vaken två timmar till

på penguins hemsida finns i alla fall roliga nyheter. Ny bok med jamie kommer dels på svenska (jamies amerika) men på engelska kommer jamie does, där jamie besöker följande städer och provar på deras mattradition - "Marrakesh, Athens, Venice, Andalucia, Stockholm and the Midi Pyrenees region of France." Låter väldigt spännande!

Samtidigt så firas jamies tio år som kung på matscenen med nyutgåvor av tidigare böcker. Jag tycker de påminner väldigt om nigel Slaters klassiker. Snygga var de i alla fall.

brev till mänskligheten,

dagen idag är inte vår dag. Kombinationen medicin och sömnlös natt har gjort mig fruktansvärt grinig och gråtig. Hittills har tårar runnit över: det tog för lång tid att gå hem från affären, spotify funkar inte och jag kan inte bestämma vilken film jag ska se. Och då har vi inte kommit till de större händelserna idag, tvättstuga, middag och kvällens syjunta. Möjligt är att någon kommer råka illa ut.

Lev väl, ta hand om er och hoppas på en bättre dag imorgon.

jag ska egentligen väl sova.

Beroende av? önskar jag kunde säga böcker och te, men inte långt ifrån kommer internet och choklad.
Vad får du oftast komplimanger för? min mat, den är...annorlunda.
Var bor du? Björkbyn.
Trivs du där? Jag tror det är där jag hör hemma.
Äger du några Converse? neeej...det är skor va? Vi pratar böcker istället, tycker jag.
Sprit, cider, vin eller öl? vin.
Vad har du för mobiloperatör? Du är den där jobbiga typen som alltid stoppar mig när jag måste in och panikköpa smör för jag bakar hemma och ugnen är redan i gång. Erkänn.
Är du allergisk mot något? Rent allergisk är jag mot pollen, så där så ögonen växer igen och mitt huvud känns som dränkt bomull. Lite mer vanligt allergisk är jag mot jobbiga människor.
Hur svarar du i mobilen? meeen halllååå, ringer du?? (nej, det ser du väl? ska man svara då)
Vem ringde du senast? mamma, för att höra om aluminiumformar kräver kortare stund i ugnen. Hon uppskattar nog att jag ringer stup i kvarten. Jag är snart trettio...
Antal timmar sömn i natt? fem. Jag är snart i fas med en nattarbetare.
Sov du ensam? Ja. Fast inte när jag drömmer..
Brukar du komma i tid? jo, före utsatt tid. Sen står jag och irriterar mig på de som är senare än mig. Oavsett om de är bara en minut sen.
När mår du bäst? Bra sömn, bra rytm, bra mat, gott sällskap.
När blev du fotad senast? Är ganska säker på att jag blev fotad när jag av misstag glömde betala en vitlök förra veckan. Har fortfarande ågren för det.
Vanligaste färg på dina kläder? svarta inslag med nåt grönt.
Favoritdryck på morgonen? Kaffe om någon fixar. Te, när det är eget maskineri.
När brukar du oftast gå och lägga dig? När tvn övergår till kvinnofängelset.
Är du blyg? jo, tunghäfta är mitt andra namn.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? jag har ett annat ord för det.
Är du bortskämd? så in i bänken
Har du bra vänner och äkta vänskap? Ja.
Vilken tid gick du upp idag? ramlade ur sängen vid 10.15. skandalöst.
Är det okej att gråta? absolut. Men jag själv klarar inte av att gråta inför andra.
Vill du ha barn? vet inte om jag klarar av ansvaret.
Vad dricker du helst när du är törstig? Vatten.
Bor dina föräldrar tillsammans? nej.
Har du tandläkarskräck? nej.
Är du morgon- eller kvällsmänniska? kvälls uppenbarligen, eftersom klockan är snart halv tre...eller är det tidig morgon?
Vilken ögonfärg har du? grön.
Senaste låt du hörde? för nu är det sommar i sverige igen. Sen kom sommarnatt, sen var det nog oa hela natten. Vi satt på plaza och hamnade mitt i en företagsfest. Med osedvanligt dåligt musikval.

kan nu visa upp diplom i "konsten att springa till bussen med högklackat, korviga strumpbyxor och en nygräddad ananaspaj, till trots det glashala väglaget."

Saker som jag hatar (improviserad lista):
1. Strumpbyxor som antar gällivarehäng vid knäna var tredje minut.

imorgon ska jag på trettioårskalas med efterrättsbuffé. gästerna ska ha med varsin efterrätt. Det är kanske inte dags att börja fundera på det nu, men jag kan verkligen inte komma på vad som ska tas med? Måste ut på nätet och sondera terrängen.

Det jag har lärt mig idag är att man inte ska äta Bishops hamburgertallrik om man inte har mindre än 300 meter hem. Jösses vilket akut behov av att lägga sig ner och knäppa upp byxknappen. Alldeles idiotiskt att äta sådär. Vi hade planerat ost och kex till kvällen men det fick vi ställa in. Vem klarar äta nåt mer efter en sådan kraftansträngning?

små lyckomoln i hjärtat

Vi såg en helt magisk föreställning igår med CirkusCirkör. Såhär står det på riksteaterns sida:
Inside out
är ett svindlande cirkusdrama om att våga mer än man vågar. Det är samtidigt en hyllningsföreställning till cirkusens tekniska skicklighet, magi, kärlek, värme och förhållningssätt.
Och så här skrev The Stage när de skulle recensera Inside out
“There should be a law against reducing the visual splendor of the Swedish company Cirkus Cirkor’s show Inside out, into mere words.”

Nu i vår kommer deras nya föreställning Wear it like a crown som vi redan har bokat biljetter till. Det tycker jag du också ska göra! En turneplan finns här
så här sammanfattar de föreställningen
Wear it like a crown är den sista delen i trilogin om kroppen. Den första delen, 99% unknown tog publiken med på en resa inuti kroppen bland celler och neuroner. Inside out följer hjärtat och Wear it like a crown söker ordning i krockarna mellan vänster och höger hjärnhalva.

Här kan du njuta av musiken så länge
Inside out
Wear it like a crown

vad sjutton ska jag bjuda på imorgon då?

jag får besök imorgon kväll och har utlovat en middag. Nu sitter jag här och undrar vem som har snott mitt mathumör. Nåja, plockade husmorsorna från bokhyllan och slår något på måfå. Det började bra, hittade ett gott recept på röra till avokado. Men det är ju ingen middag tänker jag och äter upp avokadoröran. Hittar sen ett efterrättsrecept med choklad. Hmm, har jag inte börjat om på medicinkuren som gör att bara ordet choklad får mina ögon att vattnas, tänker jag och rotar ihop efterrätten i ett nafs. Hittar så ett recept med fisk, det blir nog bra. Men är jag inte lite hungrig kanske. Måste smaka om det blev bra. Snart kommer inte något finnas kvar.

"det bidde ingen mat, hörni, det bidde en tumme.."

jag känner verkligen att min matlagning skulle förbättras avsevärt med detta kokboksstativ.

synd man inte har en karl att gråta lite för, vem ska nu köpa det till mig?

jag var på en författarföreläsning nu ikväll. Längst bak satt jag med mitt virkprojekt i knät. När den magiska stunden var över sprang jag hemåt med den nyinköpta boken, kröp upp i soffan och läääste. Möjligtvis en av de starkaste böcker jag någonsin läst. Helt som en magsmäll och fantastiskt magisk.

Författaren avslutade sitt föredrag med följande ord:
"som svar på frågan, varför man ska läsa något så tungt? Det är för att man ska orka leva. Jag väljer inte någon sida i mitt författande av denna bok, jag vill inte skriva läsaren på näsan och visa vad som ska kännas i en scen. Det är för att läsaren ska komma så nära livet som bara möjligt."

det var i alla fall värt kötiden.

Jag var kallad till arbetsförmedlingen idag för att få träffa min handledare Christer. Jag rafsade ihop mina betyg, mig själv och lite annat som skulle fixas i farten. Inte riktigt återhämtad efter förkylningen virade jag den stora halsduken runt huvudet och den något smutsiga tröjan.

En christer för mig är en jämnrund man med tunt hår och foton på barnbarnen på kontorsbordet. han är runt femtioplus. Min christer var runt trettiofem och jämnsnygg över hela sig. Inga foton, ingen ring. När han ropade in mig på rummet så var jag så förvirrad och faktiskt något störd över den falska markandsföringen att jag ifrågasatte om det inte vore bättre att vi inväntade christer. Han intygade sin existens och jag lyssnade på honom med en djup rynka i pannan.

Jag tycker de kunde ha förvarnat mig i alla fall. Då hade jag inte tagit tröjan med tandkrämsfläckar och försökt fixat till frisyren. Och jobbat på den grammatiska delen av det svenska språket. Nu försökte jag säga allt i en mening, mellan snorattackerna.

Vilka ögon säger jag bara.