Jag tror inte det finns tid.

Idag när jag stod på bokhandeln och kollade in saker och ting höll jag för en stund en ny liten pocket i min hand, munnen var alldeles torr. Det var en av alla dessa klimatböcker som kommit på sistone, jag ville verkligen gå till kassan och betala boken, stoppa den i väskan och sätta mig i ett hörn och verkligen förstå. Men jag kan inte. Jag får andningssvårigheter. Jag tror inte det finns den tid som krävs för att vi ska kunna rädda det här. Det känns för stort att greppa. Eller rättare sagt mina små försök känns inte som nog. Därför skärmar jag mig och låter hotet förbli odefinierat men även rädslan okontrollerbar. Hur ska det gå?