Herreminje.

Nä du, Ray Kluun, jag finner dig inte längre värdig att dela plats med min matlåda i väskan. Nu åker du ut. Jag klarar inte av ditt "buhu, min fru med de vackra brösten har opererat bort det bästa hon har och vi har inte sex längre och då är det ok för mig att sätta på allt annat i min omgivning. Och oj, vad jobbigt när min fru konfronterar mig och jag vet inte vad jag ska säga när hon ställer krav, hur kan hon göra så mot mig." JAG BLIR SÅ TOKFÖRBANNAD. JAg stoppar ner glasborgen istället en hemsk barndomsskildring...för det lär ju verkligen lugna mina morgonnerver. Tillfället som är minst lämpligt att vara i min närhet alternativt tilltala mig - MORGON. Fel bok i morgonstund och det är dags för min bitchstund.

Åt lunch med min gamla avdelning och vi hade väldigt trevligt tillsammans, min gamla chef sällade sig även till sällskapet. Han sade inte så mycket utan gled bara ned på en stol och bläddrade i ett reklamblad, alltså alla tecken för att all konversation går in men man tänker inte delta. Då går en person från en annan avdelning förbi och börjar prata ganska högt med mig och min kompis, vi har ett långtgående skämt på gång som vi avhandlar varje gång vi ses. Frågan var om det verkligen var lämpligt idag. Vi har kommit så långt i skämtet nu att endast en replik räcker för att dra ner asgarv. Vart jag vill komma? Karlstollen viftar med ett papper mot oss och ropar till mig...."här är nåt för dig som gillar porr!!" Nu pausar vi här, KOM IHÅG att detta alltså var ett långtgående skämt. Så mellan oss var det en himla rolig replik i vårt käbbel, så JAG SA INTE EMOT. När jag så samlar ihop mig och reser mig från bordet får jag ögonkontakt med min gamla chef...han är inte med i skämtet.

Jag kommer aldrig mer få jobba med den avdelningen. Herreminje...vad jag skäms.