Wednesday, December 29, 2010

ett halvårs smsande mellan mig och detsomvar hjärtat har förvarats vanskligt i mobilen. Det har varit till tröst många gånger. Nu håller jag på att sakta och omständigt sms för sms flytta från mobil till mail. Bort från mobil och daglig påminnelse till en mapp i mailen med möjlighet att någon gång gå tillbaka för att minnas en fin tid. En tid med fjärilspirr och bergochdalbana.

Men fy för hundan vad för tidigt det var att ta tag i detta. Inte vill jag heller vänta. De måste ut ur mobilen. Jag måste inse vad som just har hänt.

Han har tappat intresset. Och jag vet inte varför jag blir galen av den tanken. Han är knappt en fempoängare, alldeles för mycket vanlig trött människa på alldeles för många år.

Men han var min trötta gubbe. Bara för några månader sedan fanns ett brinnande intresse. Någonstans på vägen blev det svalare. Och efter vår verkliga träff så dog det helt?

Tro dock inte att jag har givit upp. Han ska tillbaka i fållan. Han ska vara min på pappret.

1 comment:

Sara said...

hehe men du Ida, du behöver ingen trött gubbe, du behöver en ung, fräsch och pigg läckerbit! Jag tror vi kan hitta honom på Fyrvalla. ;) Hähähähä jag ska spana åt dig tills du flyttat hem igen. VI saknar dig här förstår du. Saknar dig massor *krama på*