Monday, May 26, 2008

I familjens beskyddande famn.

På fredag ska vi ha firmafest. Idag inhandlades lite olika pryttlar...helt emot min nya minimalistiska läggning..bland annat kläder och sprit. När jag så visade upp mina nya kläder hemma följde denna konversation.

(jag kommer in i rummet.)
- Så här blir det!! Vad tror ni, blir det bra?`
-...oj, du ser ut som en från sagan om ringen, säger skrutt1, en sån där...
- orch, sade skrutt2.

Tur jag har köpt sprit. Det kan bli en hård kväll.

Sunday, May 25, 2008

Det hade jag glömt.

Jag skulle ju bli minimalist. Inte ha en massa rat.

Det kom jag ihåg nu. När jag släpar runt på lådor med alldeles för mycket papper och böcker och sånt.

Flytta är verkligen inte en rolig syssla.

Saturday, May 24, 2008

Studentdieten.

Åtta timmars plugg=

*Ett bigmeal
*Cocacola
*1/2dl grillkrydda
*Mjukglass med noisette, för vissa i flera omgångar
*Tre koppar Kaffe
*Pekanpajbit...men utan grädde (måste ju dra ner på sånt)

Nu är det dags för schlager. Då måste man dricka Baileys, te och äta wienerbröd.

Jag undrar jag när jag senast tränade. Det var ett tungt pass eftersom jag tyckte mig själv vara hiskeligt trött. Meeen det var nog snarare ren oträning.

Monday, May 19, 2008

Det här med vardagssysslor går framåt.

Hur man vet att man gör framsteg med att integrera tonåringarna i hushållsarbetets mystiska värld.

Efter att ha bäddat sängen för egen hand ska sedan sängkläderna bytas ut mot nya fräscha...Smutstvätten paraderar förbi i köket ihopknöckat på väg mot tvättkorgen.

"...ehm, du skruttan, du vet att det där är gardiner va?"

Saturday, May 17, 2008

jag tyckte 7 ton böcker var för lite att bära till det nya boendet.

Jag har beställt fler böcker från de som ratade mig.

Sanningar är inom räckhåll.

"Librarians should always consider their clientele as a potential dating pool. You never know... occasionally one of your homeless patrons just might be desperate enough to be seen in public with you."

Gu..,vad jag älskar den här bloggen om bibliotekarien.

Inne & Ute

Inne
1. Lägenhet
2. Vänner
3. En bra dag med uppsatsen, tack luddet.
4. Att jag får jobba.
5. Våren är i min smak.

Ute
1. Glömt träna, hur glömmer man sånt?
2. Gud har glömt vårvädret.
3. Saker som händer på vår jord som är så förfärliga att man inte kan förhålla sig till det.
4. Jag får inte flytta in förrän juni.
5. Jag saknar Blyger.

Monday, May 12, 2008

Dagens eftertanke.

Efter att en monolog om sin nya cykels oförmåga att komma upp i några högre hastigheter summerar min arbetskollega det hela med:

- cyklar är jäkligt snygga, men de fungerar aldrig som de ska!

Innan jag hinner hejda mig hör jag mig själv säga: "det är som med killar."

Min manliga arbetskollega blev så förnärmad att öronen fladdrade.

Sunday, May 11, 2008

Besked.

Det blev inget.

söp bort mitt förstånd och provade för första gången det här med krogflörtning. det gjorde både två oerhört obekväma och generade.

Här hemma skriker lillkattan sig sönder och samman i löpångest. Hon verkar inte förstå när jag säger att jag förstår henne, att vi sitter i samma båt.

Min fina vän föreslog snöpning på båda. Det vore ett alternativ som något. Förutom att min ångest har inte nått samma höjder som lillspetan. Än iaf.

Thursday, May 8, 2008

inga besked.

Jag har insett en sak idag. Det finns en anledning till varför mina jobbkvällar kan fortsätta in absurdum. Det är för att de jag försöker skrämma till hanlding genom utropsteckensmail, röda, på morgonen inte kommer till jobbet på sin sida jordklotet förrän flera timmar sedan. Då jag börjar ge upp hoppet om handling då loggar de på, kastar sig över mina mail och går till handling. Sen sprutar svaren in. Lagom till sen eftermiddag. Varför kliva upp astidigt varje morgon? Man borde få ha mer flexibel arbetstid när man arbetar med människor på andra sidan jordklotet. Eller för den delen Irland.


Nej, inget besked om intervju eller inte.

Har just lagt från mig mina kläder i en hög på sängkanten, och svartpelle har kurat som en rund boll i ren njutning över att kunna ta besittning över något så varmt och gosigt.

Har idag blivit beskylld av olika källor, säkra sådana, att vara ordentligt sur och grinig. Och jag funderar över varför folk inte vill vara med mig. Jag är som vargen i Bamse. Men vem är min lilla råtta då?

Wednesday, May 7, 2008

upp och ner, hit och dit

Efter min måndag på nya äventyr så försöker jag komma tillbaka till min vardag i limbon. Och allt känns upp och ner. Något har hänt i mig, en förhoppning och en känsla om en nystart och tanken att det finns ett annat alternativ till det jag håller på att harva i just nu, och jag kan inte vänta nog på att något ska förändras. Ett klartecken från något nytt, det känns som jag står vid dörren och väntar på att den ska öppnas. Samtidigt som jag viftar med dörren bakom mig och hoppas att vinddraget ska ta med mig. Jag är väldigt fladdrig just nu, jag blir inte klok på mig själv.

Jag är lägenhetsvakt för tillfället och bara det borde lätta mitt humör, jag har min vän tillbaka i stan och på fredag har vi after work med min slutna avdelning. Men inget klaffar, min vän och jag går om varandra, after worken får inte sluta som förra gången (dessutom är jag alldeles för osäker på min egna sociala kompetens utanför våra rockar) och kattskrällena låter mig inte sova.

Imorgon är en annan dag. Då kanske jag vet...vad jag ska ha för kläder på mig på afterworken....och om jag ska på en till arbetsintervju...

Tuesday, May 6, 2008

Det finns en speciell plats för mig, det är klart, men jag vill inte dit än.

I väntan på mitt flyg hem, skojar ja med mina kära vän via telefonen. När jag då förklarar att vi nog snart ska få gå på för jag ser att de håller på att skruva fast vingarna, höll jag oavsiktligt på att skapa en smärre paniksituation bland mina medresenärer.

Vem som är mest osmart av oss vill jag inte gå in på. Men det är kanske dags för mig att anlita den privata psykstaben som ett ständigt följe.

Friday, May 2, 2008

jag vet att hon ser mig.

Efter en mycket lugn dag på jobbet, jag fattar inte vart det kom ifrån - gick jag fel imorse, släpade min kollega mig runt centrum i jakt på kläder. Till firmafesten. I slutet av maj! Hungrig och trött svamlade vi runt i stadens klädaffärer. Och precis som hon önskade lyckades vi hitta de kläder som hon sökte. Jag har en bra känsla för kläder. Andras kläder, det vill säga. Till mig själv hittar jag aldrig något, kanske för jag själv är så färglös. En till randig tröja och jag kan börja sy nummertaggar på tröjorna och byta adress till Kumla. Fast det kanske vore en idé, Lucky Luke har ju alltid varit en manlig stjärna i mitt liv.

JAg har tryckt i mig maten och ligger nu ganska apatisk framför tvn och den nakna kocken, och när jag blir alltmer förvissad om att jag aldrig någonsin kommer kunna ta mig ur soffan. DÅ...ringer mamma. Skalman har mat-och sovklocka. Mamma har tagit min och ser det som sin uppgift att motverka all dess påverkan på mig.

Imorgon drar jag vidare, vilket innebär att jag borde verkligen leta en väska, leta saker att stoppa i väskan och inte glömma nåt för att sedan stoppa mig i sängen. Tidigt. Ha. Det kommer aldrig gå. Klockan är ju halva natta och jag har fortfarande inte tagit mig ur soffan. Jag kommer sitta på intervjun i nattlinne och stövlar.