Wednesday, April 29, 2009

jag skulle ju kunna ringa hyresvärden, förstås.

mitt soprum har försvunnit. Kan någon förklara hur en hel sopstation kan försvinna? Puts väck. Det är helt otroligt. här står jag med en hel drös med påsar och bara gapar.

Det första jag tänker på är att jag kommer sluta som den äldre britten som dog när han kröp vilse i sina egna sopgångar i lägenheten. Och det skulle förstås vara så trist med tanke på att jag bor på mindre än 30 kvm. Men ett fulländad avslutning på denna skitvecka.

förbaskat bra temalåt för denna skitvecka.

Poesi har ingen plats i ett hjärta som har krympt
Och jag är ung och jag är stark
Men jag känner mig gammal och trött
Och min eld har fått näring
Men det finns ingen glöd, nej
Bara en längtan till dig – å, vem du nu är
Till dig – å, vem du nu är

Det känns som mitt liv här på jorden är ett skämt
Jag slösar bort min tid som en inkubation
Ett slags ruvande
Och när jag äntligen försöker, då spricker allt

Och du har ingen aning om
Ingen aning om hur det känns
Det där att jämt vara själv, ja, i sitt hem
Med en tyst telefon som glor som ett hån
Och där i din säng smeker tomhetens hand
Den smeker ditt hår
Den smeker ditt hår

Vill inte spela glad
Vill inte låtsas le
Vill kunna säga hur det är till dig
När allt jag vill är att må bra
Och göra allting som man ska
Ja, göra allting som man ska

Och jag önskar, jag önskar, ja, att jag var stark
Att jag kan lära mig stå upp för mig själv
Som nån som spelar i ett band
De som spelar gitarr
Ja, de som kan hålla takt
De som har makt
De som har makt
Ja, de som har makt

Nej, vill inte spela glad
Vill inte låtsas le
Jag vill kunna säga hur det är till dig
När allt jag vill är att må bra
Och göra allting som man ska
Ja, göra allting som man ska

Och jag är en idiot som älskar dig
Jag måste va en idiot som älskar dig
Jag är en idiot som älskar dig

Vill inte spela glad
Ja, jag vill inte låtsas le
Vill kunna säga hur det är till dig
När allt jag vill är att må bra
Och göra allting som man ska
Göra allting som man ska

Caroline Ugglas - inte spela glad.

Tuesday, April 28, 2009

Hejdå karaktär och disciplin.


Sommarens absoluta höjdpunkt inföll idag och den kom som ett brev på posten. Morotskaksglass, blåbärspaj med pistagedeg, double chocolate chocolate chip cookie, macaroons, espressopaj. Jag blir alldeles vimmelkantig. Ska jag baka allt på en gång eller ska jag lösa det enkelt och äta upp boken? Lika söt den.

ibland behöver man hjälp med orden.

so much for love
guess i've been wrong
but it's all right
cuz i'm moving on
i've got my car all packed with cassette tapes
and sweaters and loose change and cheap cigarettes
i'm gonna drive through the hills
with my hand out the window
and sing 'til i run out of words
i'm gonna stop at every truck stop
make small talk with waiters and truck driving
men
i'm gonna fall asleep in the back seat
with no one around but me and my friends

i've had enough of love
it feels good to give up
so good to be good to myself
i'm gonna get on the highway with no destination
and plenty of vision in mind
and i'm gonna drive to the ocean
go skinny dipping
blow kisses to venus and mars
i'm gonna stop at every bar
and flirt with the cowboys in front their girlfriends

so much for love
i guess i've been wrong
but it's all right cuz i'm moving on
i'm gonna drive over hills
over mountains and canyons
and boys that keep bringin me down
i'm gonna drive under skyline and sunshine
drink good wine in vineyards
and get asked to dance
i'm gonna be carefree and let nothing pass me by
never ever again

rosie thomas - wedding day

Wednesday, April 22, 2009

Han borde vara synlig vid Kalix myrar vid det här laget.

13.53 sms till kollega, dagen efter
"bakis?"

13.55 svar från kollega
"är ute och går, stannar jag dör jag."

På heder och samvete är en viktig sak för mig, men frukostkaffe kl 9 går alltid före

Igår hade vi avskedsfest för några kollegor som lämnar oss. Det blev ett kalas utan dess like. Det inkluderade

*vinboxar in absurdum
*hög ljudnivå, låg humor
*invinglande på en närliggande pizzeria (25 pers), servitrisen blev askgrå i ansiktet
*ett försynt damsällskap som hukade vid bordet bredvid, men inkluderades i alla tacktal
*fotbollsmatch på krog, jag tror vi vann - om någon vet vem som spelade så kan ni ju lämna en kommentar
*efterfest med styrdans och allsång, obligatoriskt gyllene tider, pantera, imperiet och en hel del psalmer ur psalmboken med tillägg
*kärleksbekymmer
*utgång=hemgång
*smsskrivande tre på morgonen

Jag hamnade i en djuuup diskussion med en kollega av den yngre sorten, vi grinade, skrattade och kramades. Och jag vet fortfarande inte vad hon heter. Men. Vi lyckades ändå komma fram till att det vore av högsta prioritet att jag skaffade barn. Ganska omedelbart. Mor är mitt kall här i livet. Våra argument lät mycket trovärdiga..då. Jag lovade på heder och samvete att styra upp saken (jag ska inte dricka vin alls).

Imorse kl 07.30 vaknade jag till av att min mobil plingade mötesärende.
"kl 09.30. fixa graviditet"

Det var ju ändå snällt av mig själv att jag gav mig själv två timmar innan att fixa till mig. Lite naivt bara att tro att jag överhuvudtaget ville lyfta huvudet från kudden idag.

Monday, April 20, 2009

Skadeglädjen är det enda sanna eller när Aidaho utförde sin plikt.




Så vi satt där på eftermiddagskaffet och stirrade ut genom fönstret, lite action var det ju ändå utanför fönstret. Polisen stod där med fartkameran i högsta hugg.
- Kolla en där då, han kommer garanterat få visa kortet!
- ....men det är ju...otto!
Hela fikarummet står plötsligt uppradat längs fönsterbrädet.
- Ser han oss? Varför tittar han inte hit så vi kan vinka till honom?
- Har du tagit kort? Vem har bästa utsikten så kortet bli bra??
- Vem har hans nummer, vi måste skicka bilden?!

Denna bild fick han så i mobilen. Sen satt vi alla kvar tills han kom till fikarummet för att lämna matlådan.
Sammanfattning: det är dyrt att åka fast för polisen, det svider extra om det är alldeles utanför fikarummet kl kafferast på jobbet.

Sunday, April 19, 2009

när man har haft för roligt.

paltkoma är när man storknar efter maten och går in i ett meditativt ögonrullande.

semesterkoma är när man ramlat in genom lägenhetsdörren, slängt kläderna i tvättkorgen och sen stirrat på klockan i en timme för att begrunda sin osedvanliga otur att imorgon är det måndag - osemesterns första dag.

Moneybrothers nya skiva hjälper något, men helst skulle jag vilja vara professor balthasar med sin psykadeliska introvideo. Någonstans upplever jag ett stort behov av en tömd målarburk över hela kommande vecka.


Välkommen till verkligheten, varför trodde du att just du skulle komma undan?

Thursday, April 16, 2009

Kräsen ska man inte vara.

och lilltjejen och jag åt middag tillsammans igår: kokt gädda, pepparrotssås och grönkålsstuvning. "mmmmmm, gott!!!" sade hon. Jasåru, sa jag..

Sen åt hon upp det jag hade lämnat på min tallrik också.

Wednesday, April 15, 2009

katturschling

Belse håller just nu på att tugga i sig sin andra tulpanbukett denna påsk.

Vad är det för fel på katten? någon som vet?

för allt kaffe i columbia

Lilltjejen sover. Tack Gode Gud. Jag måste ta piller för att lugna ner min kaffestinna mage.

Friday, April 10, 2009

Ung barista.


Den här störtsköna tjejen har jag hängt med idag. Hon har just lärt sig att prata. Eller ja..hon kan säga "mer kaffe!" med tydlig emfas. Bara under frukosten lyckades hon hälla i mig 5 koppar kaffe. Kanske därför jag inte kan sova nu..

Med hans leende på läpparna vill jag inte ens tänka på vad han hade för bilder i huvudet.

På tåget satt jag bredvid en grabb i övre tonåren och mittemot en tjej. typ 20 år. Hon pratade i telefon. Lite mer världsvan ville hon nog vara, pratade vitt och brett om alla resor och äventyr hon varit på. Hon skulle ut och resa så hon kunde skapa sig ett ordentligt internationellt nätverk...(det finns alltså sådana som säger såhär på allvar). Sedan började de diskutera alla sommarfestivaler och festivalminnen. Varpå hon utnämner emmabodafestival som bästa minnet, för där hade hon gjort hela den klassiska festivalgrejen med sin bästa kompis..."jamen du vet, regn, lera och så bodde vi i ett sånt här klassiskt trekantstält". Jag är väl inte hemma i tältbranschen men med tanke på killens reaktion så känns det som det kanske blev lite fel..

jag är inte hämndlysten, men...

i ett tidigare inlägg medgav jag att jag har ett visst smsproblem vid intag av alkoholhaltiga drycker. Jag fick ganska snabbt medhåll av vänner i min närhet, vänner som råkat ut för mina berusade tummar. Därför är det med illa dold förtjusning jag nu delar med mig av det sms som jag fick i natt:

"Jag jevge i förfalll@!' för okt tio! Gör lina!"


Vi talade även ihop oss över telefonen och det är frågan om det verkligen hjälper att bara koppla ur T9 för hennes del. Vi hade ett väldigt surrealistiskt samtal där jag försökte hänga med i hennes redogörelse av påskmiddagen som bestod av...
- vi åt sådana här rotsaker...
- jaha..
- ..i ugnen..
- men blev inte det varmt?
- va?
- ..du sa att ni hade ätit rotsaker i ugnen.
- JAG har INTE ätit rotsaker, jag tycker inte ens om det.
- men du sa-
- det var sådana här oranga potatisar, nej inte potatis, såna här..potatisar..du vet med salt på..oranga..morötter...men inte med salt på

Och då är det bara en bråkdels förvirring mot när hon sedan skulle förklara innehållet i sitt påskägg.

Wednesday, April 8, 2009

Men så blev det påökt.


Toltz, jacquemot och zafon. Hur mycket hinner man på en ledig vecka? Hur mycket kan man undkomma släktrelaterade tillställningar?

Jag hade som läget under kontroll.


Blåbärsmaskinen, yeates, hanna hellquist och mr y skulle få följa på ledighet.

Äntligen är väntan över, nedräkningen kan börja

först kom tokbra "två systrars söta" med solrosfrönkakor och en massa andra recept med klassikerstämpel. en bok som bör finnas i vart hem..med spis.

Sen kom soppboken med mastiga, goda soppor, bröd och röror.

sen kom "vinterns söta" och förgyllde de mörka vinterkvällarna med polkagrischeesecake och lussekatter och en massa praliner.

OCH NU ÄNTLIGEN!!! I maj kommer så min GIdiet att fara och flyga som paddan mot ett tennisracket. I maj kommer "sommarens söta". Kolla ser den inte tuggvänlig ut, så säg?

med de där ögonen borde man kunna komma undan med bristande excelkunskaper.

När den där anden i lampan kommer till mig och frågar om mina önskningar ska jag säga: du vet det där ELLEomslaget april 2009, med hon Kate Winslet. Jag vill se lika toksnygg ut som hon gör där.

Nu ska jag träna Kateposer framför spegeln. Men jag måste fråga: när står man så här egentligen? Är det en pose för matkön vid lunch eller snarare i kaffekön vid tvåfikat?

Tuesday, April 7, 2009

det är inte så svårt.

Efter ett antal omgångar med GImetoden börjar jag tycka att jag besitter tänket. Det är inte så lång startsträcka längre. Och jag mår så bra.
Idag till exempel så blir middagen tonfisksallad med äppelbitar, curry och keso. Till efterrätt Ben & Jerrys superglass pfish food.

Folk brukar fråga om man inte blir väldigt hungrig emellan måltider, men jag tycker att jag klarar det bra.

Monday, April 6, 2009

jag gömde mig inte i städskrubben.

Han satte sig alldeles självmant bredvid mig på fikat. Och berättade om sin kompis fyllesms som skulle ånga lite erotik till en kärlek...men som hamnade i morfaderns mobil. Ungefär där fnös jag kaffe genom näsan under mina skrattattacker.

Själv kopplar jag ur T9 på mobilen när jag ska dricka vin, har en tendens att överskatta min telefonboks förmåga att "förstå ändå" när orden hoppar fel i sms:en.

Sådana här saker sticker upp ur jorden här och var.


Och i skåne har några tranor skådats. Inte av mig men av sådana som kan fåglar, och det är ju kanske lika bra för de vet ju att det är tranor.

Sunday, April 5, 2009

Mondays make me crazy.


Anar vi ett tema?

säg hej till publiken

jag for ju till stockholm i fredags och tog in på hotellrival på söder, hur coolt som helst. Jag såg en bra show på kvällen, drack vin i hotellbaren (fullt med söderkisar - 08or i all sin prakt helt enkelt) och kröp nöjd ner i alldeles tokhärliga sänglakan. Vaknade till strålande solmorgon och en frukostbuffe to die for, åt deras fruktsallad till allt - surdegsbröd, kaffe, äggröra, gröt, croissanter, ägg, fil, och glodde på allt folk. Tyckte nog de var fancy och väldigt sminkade, men jag var ju ändå i stockholm så jag var inte förvånad. Kanske lite över den höga musiken kanske. Det var först efter att ha ångat igen hela badrummet med en härlig dusch och sen checkat ut som jag såg plakaten om att de spelade in en musikvideo där på hotellet under hela dagen, så nu vette tusan...ser ni någon musikvideo med någon sömndrucken lite halvt bakis aidalookalike....det kan vara jag, i värsta fall..Kolla vad hon äter, är det fruktsallad och äggröra är det nog jag...

Och det här är samma person som jag frågade om man kan ha 16 400 procent av något överhuvudtaget..*

det här med kärlek och intresse för en annan person kan verkligen vara knepigt. Och vår generation kommer nog gå till historien som DE som började strula till saker och ting. Hur svårt kan det vara, verkar andra generationer kunna tycka. Även vänner och bekanta. Nå, låt mig få berätta en situation så ni verkligen ska se hur krångligt det kan vara. Det har börjat en ny människa på mitt jobb. Vi har jobbat i varandras närhet förut och från dag ett har personen ifråga varit mer än lovligt intressant. Men tillfälle att lära känna personen har aldrig infunnit sig och när de väl börjar inträffa är frågan om det är till min fördel. I slutet av förra veckan var vi plötsligt ensamma på vår avdelning och jag tog min chans och föreslog en kaffepaus. Vi slog oss ner på varsin sida bordet, med pappersmuggar fyllda med selectakaffe. Personen ifråga öppnade sin snusdosa och jag torkade förstulet svetten från min panna när snusdoften nådde min sida bordet. Han började väga på stolen. jag stirrade ut genom fönstret.

Vi började diskutera jobbet och den pågående ronden av utvecklings/lönesamtal. Ett ganska neutralt ämne. Bra, tänkte jag för mig själv, försök nu bara att inte klaga alltför mycket. Killar gillar inte när det klagas för mycket. Sedan följde en smärre ordsvada där det klagades över jobb, brist på jobb, tristess, brist på fritid och skvaller om arbetskollegor. Helst de blonda, söta kollegorna som jag verkligen inte vill att han ska kolla in. Fint. Ett - noll på listan över saker man INTE ska göra. Saftblandaren i min skalle löper amok: fort, byt ämne.

Vi diskuterar hans förra jobb, jag försöker tänka ut smarta frågor att ställa. Visa intresse för vad han säger. Var positiv och ge komplimanger. Jag lyckas påtala hans tankspriddhet, behov av att klippa sig och hans mindre smarta köp av bil. Jag tror jag till och med hinner med att påtala det faktum att hans pendlingskostnader är enorma. Saftblandaren i mitt huvud snurrar nu så fort att jag inte ens hinner uppfatta att den roterar, vad vet jag om bilar och pendlingskostnader??? Försöker jag få upp hans medvetande till att han slutar helt?? ...och bilar? Jag vet ju bara att hans bil är röd, att då ge sig in i en lite mer utförlig förklaring till hur förgasaren ska justeras för att undvika alltför stort slitage på (volvon? renaulten? hummern??) bilen. Det är bra gjort för en bibliotekarewannabe utan körkort. Han lagade bilen själv sist den krånglade...*host* moi, en besserwisser?

Och under hela den timme (vi har inte så långa raster, han fick väl inte tyst på mig) vi satt där hade jag stora problem med den normala ögonkontakten. I sådana här situationer är det viktigt med ögonkontakt, mycket riktigt. Men då pratar vi den normala ögonkontakten. Inte den när man hakar fast ögonen och glömmer bort att blinka normalt så det tåras istället. Det pendlades helt enkelt mellan att jag stirrade honom i ögonen tills jag fick blinka bort tårarna (nog för att han är fin, men inte så man behöver börja gråta) och att stirra stint på golvet en kvarts meter till höger om mitt knä. Han vägde ganska ledigt på sin stol och jag lurades att luta mig tillbaka ganska långt och slänga upp benen på stolen bredvid. Ett snabbt grepp om grannstolen gjorde att jag slapp göra samma hiskeliga stolsfärd som för några månader sedan, när jag gled i golvet. Skulle jag ha fallit hade jag lika gärna kunnat fortsätta genom golvet.

Nej, det är säkert inte svårt det här att få till möten, men att undvika katastroferna det är få förunnat. Allt jag hade önskat var att jag på något sätt skulle ha kunnat visa upp en rolig, avslappnad och förtroendeingivande personlighet. Varifrån denna miserabla uppvisning kom ifrån och varför just då, inga svar kan ges. Jag vet bara att hädanefter är det jag som gömmer mig i städskrubben när han är i närheten.

*fortsätter han snusa i min närhet blir det 16 400 procent behov från min sida och det är MYCKET behov att försöka tygla..

Saturday, April 4, 2009

inte alla kan övertyga i romantiska komedier.

Get well soon med vincent gallo och courtney cox ska visst både vara en romantisk komedi och ett drama. Tillåt oss tvivla. Att skruva på sig av rent obehag i slutscenerna är INTE ett bra betyg. Och det spelas över och är allmänt dåraktigt ihoptotat till något slags manus. Vincent Gallo är, enligt mig, en vacker bad boy men hans val här i livet är inte alltid lätta att förstå. Låtom oss nu lägga denna film till handlingarna. Tro mig, ni kan göra nåt bättre med tiden.

Något som störde mig var att den enda vettiga människan i filmen var brodern som var placerad på mentalsjukhuset, samtidigt som de "vanliga" människorna krisade sönder varandra. Enda poängen med filmen antar jag.

starstrucked

jag har sett calle norlen och Ebba Witt-Brattström i helgen. Inte tillsammans dock. I Stockholm sken solen, det serverades god mat på vegetarisk restaurang och åts en himmelsk frukostbuffé på rivalen. Sisela Kyle fick mig att ligga dubbelvikt i stolen och gråta av skratt. Stockholms bokhandlar fick mina axlar att krokna, ecco fick mina fötter att spritta, rivalens hotellsäng fick mig att sucka av lycka.

"vi har bokat in dig på ett economic room." Jo just, jag undrar just hur de skulle definiera det hotellrum som varit min hemvist i ett halvår.