Saturday, February 28, 2009

Sjukstuga på annan ort.


Att göra bokrean och andra inköp med värkande öron och feber. Det är då man önskar en bragdmedalj. I alla fall en egen fil med röda mattan. Nej, böckerna var inte på rea. Men det är så lätt att ta fel i feberyran.

Wednesday, February 25, 2009

Men den här högen är alldeles ny!




Jag har varit på bokrea.

*resböcker om Paris och Rom. Det är väl smart. Att läsa in sig på de städer som man har besökt så man verkligen vet man har missat..
*Brödälskare av Henrik Francke. För kapitlet hemifrån är ju roligt. Härliga bilder och recept.
*den som inte tar bort luddet ska dö av David Batra. Jag har alla batras böcker. två stycken med denna.
*muffins av Cheryl Lindblad. här kan vi prata amerikanska muffins. Har ett beprövat recept i denna bok, chocolate cheesecake muffins. Värt pengarna.
*tove Jansson ord,bild,liv av Boel Westin. Ska jag läsa högt för mig själv. På muminspråk. Tove är favoriten.
*nyttiga fetter av Kristina Eriksson. Alltså den här räknas inte för den är inte reabok. Men jag är kär i den ändå. Kristina Erikssons recept brukar vara bra, roliga och den här lovar gott.
*jag vill ha choklad av Trish Deseine. Var ju tvungen att väga upp nyttiga fetterboken.
*det susar i säven av E.H. Shephard. Ett måste på rean är den där boken som man egentligen kanske inte vet varför man köper. Men det är ju en klassiker, det blev den här istället för boken med alla världens upptäckter. Eftersom jag inte var med i den boken så...
*Med mycket grönt av Markus Aujalay. Allt ser så gott ut...

Det här är då en starkt reducerad rea för min del. Jag ska ju få allt på nåt sätt. Men ett bra resultat för dag ett.

Så. Vad göör du på kvällarna?




En bild från verkligheten. Hotellstäderskans mardröm.

Min kära arbetskollega hade nämnt mitt namn i farten för sin mamma hemma i norrland. Varpå modern utbrister: "jahaa, är det där hon är??!! Vi började undra vart hon hade tagit vägen."

Modern är bibliotekarie på stadsbiblioteket hemma.

Monday, February 23, 2009

my homies, my heart, my library. Konspirationernas högfäste.

Ibland så kan mitt humör verkligen inte med mitt egentliga kollegieklientel - bibliotekarierna. Idag hade jag som så äntligen fått in mina reserverade böcker - Oscar Waos förunderliga liv & Virginia Woolfs dagböcker - och lyckades med nöd och näppe att tjata till mig att få ta med böckerna hem. Trots att jag inte fått något reservationssms. Och under hela min tjatperiod såg jag böckerna ligga på bänken bakom disken. När så hon med sträng blick och nådig uppsyn skulle till att sträcka över böckerna till mig, den usle låntagaren med längsta lånelistan på den här sidan mälaren och med flest mil hem till boet, kom kollegan och informerade om en serveruppdatering som skulle ske mellan kvart över och halv. -och skulle det i så fall påverka alla ändringar som gjordes i katalogen? Som i slowmotion såg jag mina böcker försvinna ur mitt grepp. Sedan stod jag en kvart och slutligen dreglade över böckerna som var så nära och ändå så långt bort. Sedan skulle min fina bibliotekarie fråga råd hos varenda instans i hela huset om det var möjligt att göra utlån trots denna uppdatering. När så klockan var tio i....fick jag mina böcker. Efter att de skrivit upp böcker, mitt lånekort och kontaktadresser till mina 10 närmsta anhöriga plus kört den vanliga utlåningen i katalogen och granskat mig både uppifrån och ner fick min bibliotekarie ett sådant spontant förtroendeutbrott. Visst var det väl bra konstigt att de inte hade informerats om denna uppdatering, tyckte hon, det fanns ingen info varken på hemsidan eller i kafferummet eller i internposten..Man kunde nästan tro att den inte ägt rum. Jag undslapp mig att kommentera att jag hade roat min 35minuters väntetid med att intala mig samma sak.

Samtidigt i min högra ögonvrå såg jag kopieringsmannen klippa sina remsor av dagens kopierade skörd. Efter att ha smugit på karln en kväll så jag vet de facto att mannen sitter och stryker över mening för mening med tuschpenna innan de klipps ut i remsor.

Skulle utomjordingarna komma skulle de vända med beskedet att jorden var redan gjord.

att ha en dålig hårdag. Eller så var det en tisdag.


den här bilden har min kollega på sin dataskärm. En förbipasserande frågade om det var dottern.

(mellan oss - det var ingen dålig gissning..)

bilden är från viskapunktse

Ibland är kanske inte bäst det ord man skulle använda.

Ibland undrar jag, ganska ofta faktiskt, vad sjutton jag ska göra med den här bloggen. Vi behöver utvecklas. Tillsammans eller åt varsitt håll. Ett framsteg skedde i alla fall bara för någon minut sedan. Vi enades om bloggens existensberättigande. För detta är en bokblogg, bara så ni vet. Det var min ambition när jag väl loggade in för första gången. Jag hade vilda dagdrömmar om ett framtida arbete med en stor bokblogg, med kreativa inlägg där jag skulle göra processen kort med skojare och ära den som äras bör. Nu kan jag inte ens skylla på att bokhoran kom i vägen för min stjärnglans. De har ägt scenen från första stund. ("ja e inte bitter..") För någonstans där i den stora och mörka farstuhallen insågs det ganska fort att det är lite väl jobbigt att vara så ambitiös, att hålla sina egna direktiv och framförallt göra processen kort med någon annan än sig själv.

Så nu har jag tagit det stora steget att helt enkelt godta denna blogg för vad den är: Den lataste bokbloggen hittills.

Det här kan jag i alla fall ge er.
Det ryktas om att pocketshop är med bokrea. 25 procent på sortimentet.

Så nu är besökslistan som följande
1. lundeQ
2. The English bookshop
3. den där bokaffären som jag aldrig minns vad den heter men som ligger i källaren..
4. Åhlens
5. Bokia
6. Pocketshop
7. ICA maxi
Jag har redan skuffat alla mina kläder i hotellets städskrubb, resväskan är tom och stor. Bokrean är snart officiellt startad.

Sunday, February 22, 2009

Det var fyra kvinnor, en skönhetssalong och Beirut.



Jag har en ny favoritfilm. Jag ville bara berätta det.
Får ni möjlighet att se filmen caramel, ta den. Här stod den och gömde sig på en bibliotekshylla. Nu funderar jag på att beställa den från nätet, 60 bagis på cdon är ju överkomligt.

att gå till jobbet med blött hår.

Nu börjar min vistelse på hotell se ljuset i tunneln. Och förhoppningsvis innebär inte det ett tåg. Jag ska nu försöka skaffa mig ett billigt möblerat boende här för att kunna fortsätta jobba ett tag till här i södern. Denna stad/håla har aldrig haft en stämpel som metropol och därmed inte heller haft några boendeproblem. Tills nu. Lagen om allts jäv**het, ni vet.

Idag hittade jag så äntligen en annons om möblerat boende. Tack och lov, prisa gud.

få se nu, tusen kronor i månaden för boende. El. Kallvatten och utedass.

För trädgårdsintresserad, står det. Innebär det att man måste tugga machetas för att komma fram till den lilla stugan? Eller innebär det en abnorm mängd spindlar?

Nog för att det är södern men det kommer bli gruvligt kallt att sitta på toa.

Saturday, February 21, 2009

Det var inte ett lika starkt startfält i år.

Papper & penna behövs. Här kommer mina tips inför bokrean.

Åhlens:
* Är det någon där? av Marian Keyes. Snyftare med hjärta
* Mig äger ingen av Åsa Linderborg. Minns mest hennes excentriska släkt, men stark barndomsskildring.
* Ett välsignat barn av Linn Ullman. Försök låta bli att läsa in Ingmar Berman.
* Det blod som spillts av Åsa Larsson. Deckare i norrländsk miljö är nåt speciellt.
* Skumtimmen av Johan Theorin. Eller varför inte i ömiljö.'
* Så dumt av Mia Törnblom. Ska vara en Boats som ändå inte är en Boats.
* Slaveri av Dick Harrison. Så späckat av fakta och så fina i bokhyllan.
* Svenska Dansband av Joel Stolpe Montan. Ska man skratta ska man göra det här. Helt underbara bilder. Samtidigt så underbar svensk kulturhistoria.
* Kultbilar av Håkan Matson. Stor bok, stora bilder, stora bilar. Given för far.
* Övergivna platser. Kan inte beskrivas, måste ses. Svensk samtidshistoria.
* Konst och Arkitektur - Rom - Paris. Tjocka böcker att lusläsa inför drömresor. Sen missar du inte en enda pärla. Och du kommer med största sannolikhet prata sönder dina medresenärer.
* Stil av Camilla Thulin. Camilla är en svensk skatt. Sköna bilder, roliga porträtt och en hel del bra tips.
* Svenska formgivare av Carolina Söderholm. Första halvåret kommer du bara vilja ta fram boken för att titta på omslaget.
* Med mycket grönt av Markus Aujalay. För de perfekta salladerna.
* Mina fastrars mat av Paolo roberto. Vem kunde ana denna kärleksfulla skildring av ett land, en släkt och en mathistoria?
* Under valnötsträdet av Anna Bergenström. Ska du köpa en bok. Köp den här.
* Klassiska kakor på nytt vis av Mia Öhrn. Skampris på en fin pärla. Det är som att bläddra i mormors gamla bakböcker och upptäcka en massa nyheter.
* Kladdkakor av Mia Öhrn. En klassiker i svenska kök.
* Brödälskare av Henrik Francke. kallas inspirationsbok av en stor anledning.
* Vinets magi av Bengt Göran Kronstam. Du kommer bli odräglig på middagar fram över.
* sucka mitt hjärta men brist dock ej av Mark Levengood. En stor favorit, tröstläsning på hög nivå.
* Sex som jag vill ha det av Abby Lee. Rolig blogg i bokformat. Inget att läsa på bussen.
* Inga fler dagar inom parantes av Annika Borg. Tröstläsning men med tårar.
* En fuskmammas bekännelser av Hillevi Wahl. Läs om hennes intåg på den lokala banken och skratta tills du får ont i magen. Småbarnsmammor på framtåg.
* Vem är arg? av Stina Wirsen. liten bok att ha i kontorslådan att ta fram när du vill slå dina kollegor.
* Det susar i säven av EH Shepard. Barnklassiker.
* Den som inte tar bort luddet ska dö! av David Batra. Kom inte och säg att det svenska folket saknar kreativitet.
VARNING! KÖP INTE!
* hur man blir en prinsessa (veckorevyn cementerad för små flickor - att köpas bredvid hur man blir riddare för pojkar) * sluta kämpa - börja leva av Sanna Ehdin (om du inte tänker införskaffa sjalar i pastellfärger samtidigt) * 1001 golfhål du måste spela innan du dör (inte inräknat antal golftimmar i regn, snö och slask) * Bröd av Jan Hedh (om du inte tycker om att gråta av utmattning vid köksbänken)* 102 krukväxter från alla världens hörn (vems idé var det här?) * Mitt liv som Bert ( glöm inte bilden av Bert i badkaret) *Vad som helst av Denise Rudberg, Liza Marklund och Camilla Läckberg (varför skulle du?)

Bokia
Förutom ovanstående som självklart även finns med här
*Gissa hur mycket jag tycker om dig av Sam McBratney. Så söt bilderbok.
* Boken om Gittan av Pija Lindenbaum. Älskar bilderna av Gittans kreativa lösningar av fårskallarnas problem.
* Alla döda små djur av Ulf Nilsson. Världens bästa begravningsbyrå.
* Det fattas en tärning av Johanna Thydell. Något för den tjurige tonåringen.
* Belle de Jour - en eskortflicka. En annan blogg i bokformat. Inte heller för läsning på bussen.
* Något av Doris Lessing. Om du hinner.
* en shopaholics bekännelser av sophie Kinsella. Skrattar så jag gråter när becky ska förklara engelska sedvanor genom att snurra en bagel över huvudet.
* Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig av Bodil Malmsten. Fantastiskt vackra böcker och världens vackraste titel.
* Öster om Eden av John Steinbeck. För den är konstant nummer ett på listan över böcker som jag skulle gilla enligt bok.nu.
* Hett av Bill buford. Du kommer dregla konstant under läsning av denna bok och aktar du dig inte kommer du gå upp ett antal kilo innan sista sidan.
* Marley och jag av John Grogan. För hundvännen i dig.
* ett bluesliv av Klas Gustafson. Om Cornelis, en biografi i högklass.
* Tove Jansson av Boel Westin. Tjock biografi nummer ett på min önskelista.
* BErglin nästa av Jan Berglin. En bra skildring av svensk samtid.
* Arkeologins största upptäckter. Bara ett sidspår för nörden i mig.
* Utrotningshotat av Johan Tell. Nog minns du? En liten bok om saker inte så långt bortom hörnet.
* Energitjuvar av Ingalill Roos. Att läsa bakom skämmeskudden. Den som är skuldfri kastar första stenen.
* Människan i rymden av Christer Fuglesang. Så behöver inte mamma se den snart sönderspelade inspelningen av rymdfärden så många gånger till.
* Vardagslyx av Kristina Ericsson Wärn. I våra tider kan tipsen vara av värde.
* Mat som värmer av Ulrika Jisland. Kanske fel årstid, men den får ligga till sig till hösten.
* Leilas middagstips. Första kokboken av vår egna Nigella.
* Fest av Nigella Lawson. Tänk när Leila gör lika tjocka kokböcker som denna dam.
* Jag vill ha choklad av Trish Desine. Ja, vem vill inte det.
* Muffins och smoothies av cheryl Lindblad. För receptet på choklad- och creamcheesemuffins.
VARNING! KÖP INTE!: *Star av Pamela Anderson (hon kan inte skriva), *en sorts kärlek av Ray Kluun ( finns stora möjligheter att du blir manshatare för en stund) * Labyrinten av Kate Mosse (låt dig inte luras) *Traktorer från hela världen (eller så ska pappa få den här också) * Köp hem 5 laga med Allt om mat (finns ingen kokbok jag är så osams med) *Vad som helst av Denise Rudberg, Paulo Coelho, Agneta Sjödin, Liza Marklund och Camilla Läckberg (varför skulle du?)

Akademibokhandeln - AK
Ja, lika här allt ovan plus det här
* HAsse & Tages samlade revyer. För de dagar du vill ha svensk historia som ännu håller.
* Forntida kvinnor av Catarina Ingelman - Sundberg. Bra historieskrivning som lyfter fram kvinnans roll genom tiderna.
* Döden i Rom av Maud Webster. Dödsmonumenten i Rom, något för den levnadsglade.
* Den motvillige resenären av Jenny Diski. Kvinnan som åker till lappland för att känna av lugnet och irriterar sig på att aldrig bli lämnad ensam.
* Baka Matbröd. ICA bokförlag levererar som vanligt.
* Oemotståndliga cheesecakes av Maxine Clark. Mumma.
* Ät dig frisk med grön mat av Kåre Engström. Grön eller blå. Jag hoppas bara grön inte är samma sak som mögel.
* En riktig författarhustru. 250 brev av Selma Lagerlöf.
* 1000 filmer för livet. När du väl har läst ut alla reaböcker.
* Svenska trähus av Lars Sjöberg. Ett återkommande kort på min lista, men som aldrig följer med hem.
* så funkar fotboll av Ola Andersson. Jamen, då kanske man kan förstå sig på det där rännandet?
* Häxan surtant på dvd. Världens bästa barnprogram.
* Minnena ser mig av Tomas Tranströmer. Korta minnesfragment, känns typiskt tranströmer.
* Falling man av Don Delillo. en liten bok om ett stort trauma.
* Kafka på stranden av Haruki Murakami. Ska visst vara bra, enligt en hel enad bloggsfär.
* Kanske inte alla, men i alla fall någon av strindbergs samlade verk...en blå bok och en dåres försvarstal och giftas och..
* Stieg Larssons hiskeliga filmomslagsutgåvor. Om du nu har missat.
VARNING! KÖP INTE!: *det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara försent av ANdreas Malm (inte till mig i alla fall) * Jan hedh, vi kommer inte någonsin att bli vänner * den svenska litteraturen i tre band (inte samtidigt som du ska bära hem alla andra böcker) *Vad som helst av Denise Rudberg, Paulo Coelho, Agneta Sjödin, Liza Marklund och Camilla Läckberg (varför skulle du?)

Så. Du har skrivit ner allt nu hoppas jag. Nu ska jag bara hitta någon som följer mig på rean. Helst med en väska på hjul.

Tror ni the English bookshop har någon bokrea också? Måste undersökas...

Tuesday, February 17, 2009

Det är så himla vetenskapligt.


Först berättade de att ekologisk mjölk inte är samma som opastöriserad. Sen fick en kvinna intyga att ekologisk och "vanlig" mjölk smakade samma. Nu ska de prata om frukt. Tror ni det här räknas som amerikanska UR? Därför rockarna?

Friday, February 13, 2009

att vaka in 14 februari.

jag inbillar mig att kl midnatt om en timme och 40 minuter kommer det vara möjligt att logga in sig på nätbokhandlarna och kolla in bokrean. Det är bara en stark magkänsla jag har. Det gäller bara att hålla sig vaken.

Jag har provat sockermetoden, spritmetoden, kaffemetoden. Ögonlocken väger bly. Tändstickorna knäcks.

Det är som att invänta alla hjärtans dag och hoppas på en belöning.

Thursday, February 12, 2009

det är ju som jag och jesus helt enkelt.

mail från skogshuggaren. 07.15
"Jag slutade tidigt igår. Måste ha varit första gången i världshistorien. Om den nu började räknas i juli förra året."

mail svar till skogshuggaren 07.17
"vore otroligt smidigt om det vore så, men samtidigt skulle mitt storhetsvansinne nog anta gigantiska proportioner. Jag fyller år då."

Just ain't my day.

Ni minns kanske chefen som jag skjutsade runt i de sörmländska skogarna?

Idag skulle jag få delta i ett mycket viktigt telefonmöte. Very impoortant. Det var en ryss, en norrman, en italienare och en Bellman. Eller ja, en norrlänning.

När jag ställs inför utmaningar som jag vet kommer göra mig nervös, ger jag alltid mig själv strikta förmaningar för att hålla mig lugn.
1. Andas
2. undvik att krångla in dig i saker du inte kan. Vet du inte låt chefen svara.
3. prata långsamt och tydligt. Tänk meningarna i huvudet så du inte tappar de engelska orden och kan undvika fällorna.

1. andas gjorde jag. Rakt in i högtalaren.
2. försökte glad i hågen förklara ett diagram. Som jag minuterna innan konstaterat att jag inte förstod. Till och med att han som gjort diagrammet började tvivla på dess innebörd.
3. jag kan nu invänta samtal från oxford. De vill nog diskutera de ord som jag tillfört det engelska språket idag.

Som uppvärmning talade jag engelska med den förste som ringde in till mötet, jag berättade om väder och vind i kyliga Sverige samtidigt som chefen hämtade kaffe. När chefen återkom hälsade han glatt på Uffe i telefonen och undrade hur det var i Stockholm.

Vissa brukar vara en frisk fläkt på jobbet, andra har den konstant. I huvudet.

Alltså, jag är inte kär i dig.

Det kan man väl inte säga till en vilt främmande människa. Men snart är det verkligen dags att göra reda i situationen.

Första gången gjorde jag den här typiska saken, ni vet när man plötsligt ser ett välbekant ansikte och hejar glatt för det är någon man känner - sen är det visst landshövdingen eller icakassörskan. Så jag mötte den här karln i korridoren på jobbet och hejade glatt för att "det var ju han ju!!" hemifrån. Efter någon dag insåg jag att det inte var det. Att han blev väldigt ställd var väl första tecknet.

Andra gången när jag möter honom i korridoren, går min arbetskollega bara något steg bakom honom. Jag blev jätteglad att se henne så jag lät nästintill len på rösten när jag kurrade fram "hej, min vän!". Först när både rödhåret och den här stackars karln hejade tillbaka, rödhåret med en glad vinkning, kände jag igen killen med det besvärade ansiktsuttrycket.

Tredje gången skulle jag vinka hejdå till skogshuggaren, just då tittar plötsligt den stackars karln fram bakom ett hörn. Och möts av den där galna tjejen som hoppar upp och ner och viftar med armarna samtidigt som hon viftar med ögonfransarna: "Heej, heej!!" Han gjorde faktiskt en helomvändning, han hade säkert glömt nåt.

Varje gång har karln låtit lika rädd och förvånad när han har hälsat tillbaka på den där desperata norrlänningen. Det som är lite besvärande för honom nu är det faktum att han bytt till kvällspass. Ungefär samtidigt som jag har fått alltmer att göra och jobbar över.

Och han kan inte ens gömma sig i vinterförrådet, för där sitter jag och gömmer mig för tomatmannen.

Häpp!

Överst på min hemliga skämmeslista ligger den händelse för nåt år sedan när jag skällde ut en främmande karl på en utekväll. Det började väldigt fel och blev värre. Till sist blev vi osams. Och det var först när ha gav sin slutgiltiga dom och klev iväg som jag insåg någonstans inom mig att jag nog ändå kände den karln. Det gjorde jag också, förstod jag, när han kom klivandes mot mig i korridoren på jobbet. Jag lärde mig helt enkelt alla möjliga genvägar och gömställen på bygget, så fort han kom i närheten dök jag. In i tomma garderober, vinterförråd, sopcontainrar och andra människors bokhyllor. Jag visste inte heller om människan kom ihåg mig. Och tro mig, jag hade inga tankar om att påminna honom om vårt möte.

Så fick vi sluta och jag begav mig till södern och mitt liv fortsatte. Tills min arbetskollega och jag skulle äta grekisk after work. En torsdag eftermiddag. Med sig tar hon även sina tre manliga kompisar från en annan avdelning. När jag kommer ut från toaletten och glider ner på min stol, går jag rundan och hälsar på alla. Tills jag når karln som sitter till vänster om mig.

Det. Är. Inte. Sant.Det är han. Min hälsning liknar mest en guttural målbrottsharkling. Sen fokuserar jag totalt på dukens kreppliknande struktur. Äntligen kommer maten. Lammspett. Det kan man faktiskt inte bara skära rakt av. Det måste tråcklas loss från pinnarna. Och självklart är köttet något hårt grillat så det sitter som klistrat på pinnarna. Jag tar besticken till hjälp för att draaa av köttet. Ketchupeffekten är inte ens i närheten av den resa som mina köttbitar gör nu. Med raketfart landar köttet på min ovala tallrik, åker som Bambi på hal is i tsatsikin för att slutligen sprätta iväg all min sallad. Till tallriken till vänster om mig. Tomaterna flyger som projektiler och snuddar lätt över hans korta frisyr.

Det är då jag nästan önskar att jag skulle ramla av stolen. Det blir väldigt tyst tills min bordsgranne utbrister: "oj vilket partytrick."

Den här killen måste verkligen undra vad jag har emot honom.
1. Jag skäller ut honom
2. Jag tål inte se honom
3. Jag kastar mat på honom

Som tur var är gömställena på mitt nya jobb oändliga.

Tuesday, February 10, 2009

levande hoppbana

Det är viktigt att leva i nuet. Man lever i ständig interaktion med omgivningen.

Två viktiga saker att fundera över. Kanske inte när man ligger på golvet och gör rygglyft på friskis och svettis. Då är det så lätt att missa att det plötsligt ha blivit springlåt.

De är så vänliga här i södern, de är mer tillåtande inför avvikelser. Det är bara att lyfta lite extra på benen.

det är nu ilandspaniken sätter i.

Kom innanför dörren och skulle ta av mig ytterkläderna. Först all elektroniskt material. Från vänstra jackficka hänger ipodsladdar, telefonsladdar och reflex. Ipoden har jag fortfarande inte fattat mig på så i öronen skrålar musiken alldeles obarmhärtigt högt och hur mycket jag snurrar på den där grunkan händer inte nåt av följande - det varken sänks eller slutar. Reflexen har lyckats snirkla sig runt precis allting, lyfter jag på reflexen ser den ut som en tvinnad julgran i tingeltangel och oljud. Jag vet faktiskt inte var jag ska börja snurra: på mig själv eller på reflexen.

Då ringer mobilen.

Monday, February 9, 2009

Jag undviker fällorna.

Program som jag inte kan se, av varierad traumatiserad grad

1. barnfödslar tex. barnmorskorna
2. snorungar som behöver uppfostran tex supernanny
3. var så glad att du nästintill talar i tungor tex. Extreme home makeover
4. jag är onormal därför sitter jag här tex ricki lake
5. jag är så normal så jag kan trycka det i ansiktet på dig tex. dr phil

och uppenbarligen växer listan alltmer

6. Familjen annorlunda Familjen har 10 barn. Ett 20sek klipp säger allt, när alla barn i varierade åldrar gråter får jag nästintill eksemutslag. Och samtidigt som jag beundrar beslutet att skaffa många barn ser jag ändå de klassiska familjefällorna som jag själv upplevt så mången gång. Att de äldre får ta tokmycket ansvar för sina yngre.

På torsdag börjar serien om Knutbysörjan. Då blir det ännu en punkt.

Sunday, February 8, 2009

vårt stora ilandsproblem.

När let's dancenerverna hotar att koka över så brukar jag byta kanal till den trevlige Fredrik Skvalan på SVT. Hans pratshow är ju alldeles morsom. Även om jag blev lite väl illa till mods när Gordon Ramseys påstådda älskarinna verkligen gick igång på Fredrik. I senaste numret av tidningen Vi får han följande fråga

"Säg tre saker som är bra med sverige?
-Silden. Språket. Vennligheten. Ja, vennligheten. Eller er det bare jeg som ikke fatter ironien?"

ja, du Fredrik. Jag tror vi svenskar har dragit ironin till sin spets. Faktiskt med sådan schvung att vi själva inte har riktigt koll på den.

Tål att tänkas på, är man någonsin vänlig utan en gnutta ironi som skydd?

stoppa pressarna!

"Bokrealisationen 2009 startar tisdagen den 24 februari. Tidigaste dag för katalogdistribution och förhandsorder är lördagen den 14 februari 2009."

Plötsligt fick 14 februari, alla hjärtans dag, en ny innebörd. Sedan måste jag grubbla lite över de nya reglerna som ska förhindra nätbokhandlarnas framfart: endast begränsad förhandsbeställning tillåten.

Tävlingsmänniskan i mig säger: äntligen ska vi vässa armbågarna. Latmasken i mig: vilken nivå är den här kulturhappeningen på egentligen? Det är ju ändå bara olika versioner av Liza Marklund vi har att välja på.

Saturday, February 7, 2009

Det där doket måste vara behändigt i dessa regntider.

Trodde först att det var nåt på glasögonen, sen började jag tro att det var fel på tvn, sen insåg jag att petra mede var verkligen klädd till nunna.

Hon måste baskemig spela i en högre division än en annan, här har man snällt betalt de årliga medlemsbetalningar till ärkesingelklubben, utan några som helst förmåner, och så sopar hon golvet med klubbens medlemsdräkt. Tyvärr har vi bara ett exemplar av den så det är bäst att Petra är försiktig.

Baskemig är ett bra ord. Baskemig att Petra är bra nog snyggare än Luuk. Och har man sett Petra som den skogstokige plastikkirurgen i "Hjälp" vet man att kvinnan är ett humorunikum.

Märk väl att jag inte ens ids hitta på nåt att säga om de däringa låtarna som framfördes. Jag röstar på nunnedräkten.

Ett annat sätt att leva

på kanal två såg jag dokumentären om kvinnan som for till Panama för att leva hos en indianstam. Alldeles trollbunden blev jag varse om att det fortfarande görs tvprogram med innehåll, eller snarare att folk faktiskt gör vettiga saker av sitt liv. Helt otroligt att se hur människor utan några som helst trådar till varandra ändå kan ha och vilja ha förståelse för varandra.

Sen började melodifestivalen. Och allt var som vanligt igen...

jag har läst...

PO Enqvist - Ett annat liv
Blir det mer norrländskt? Jag frossar norrländskt nu när jag befinner mig i södern och jag får sådan hemlängtan när PO berättar sin historia. En stillsam historia som sakta skruvas till när alkoholen tar en allt större roll i författarens liv.

Tina Brown - Dianabiografin
Att läsa biografin om Diana är som att återuppleva många av sina barndomsår med en kunglighetsknarkande mormor. För det mesta av de episoder som återberättas har ändå varit någon liten artikel i de svenska tidningarna, så genomsyrade av det engelska kungahuset är vår svenska kultur. Eller snarare så genomsyrad är vår kultur av Dianaeran. Men Tina Brown lyfter på glorian och väjer inte för de mer komplexa hos Diana. Och när det till slut kommer till begravningen så gråter jag, för jag minns den dagen i tvsoffan bredvid mormor. Tina skriver väldigt brittiskt om en brittisk ikon, det är bitskt på gränsen till elakt men ändå med glimten i ögat. Tina vet även när det är dags att skruva på tårkanalerna.

Timeout - 1000 things to do in New York
Jag fattar inte vad jag väntar på. Boken gör mig alldeles vimmelkantig av resfeber. Upplägget på boken är enkelt - det är 1000 tips på saker att göra i den stora staden. Ingen vidare ämnesindelning eller någon större skillnad på högt eller lågt, nästan som staden själv helt enkelt. Själv fastnar jag för de litteraturinriktade tipsen. Inte mindre än att jag dreglar över alla bokhandlar. The Strand, will see you soon.

Eva F Dahlgren - Farfar var rasbiolog
Eva skrev boken "det här är inte jag" om utbrändhet som var en liten bok med ett knockande innehåll. När hon så gräver sig ner i sin släkthistoria har hon stor hjälp av brevväxlingen mellan sin farmor och sin farfar. Emellanåt lite för stor hjälp eftersom jag gärna hade sett att hon tagit mer plats för sin egen röst. Och de delar där hon kontaktar sina fastrar och de andra som berättar sin historia utifrån det nav som var farfars idéer om levnadshållning. Hur var det att växa upp med en man som förespråkade de nordliga dragen,när man själv varken var lång eller blond eller hade de rätta måtten på skallen?

Sunday, February 1, 2009

En och annan prinsessa




Igår införskaffades ett litet reskit med träningskläder. Jag tröttnade helt enkelt på mitt eget gnäll och berättade strängt för mig själv vad jag kommit fram till. Bara för att man åker från sina träningskläder i norrland så är det ingen ursäkt. Så ett besök i grannstaden och en av de större sportkedjorna och jag är med träningsförutsättningar. Latmasken i mig är i uppror, men den har haft talan alltför länge.

Besöket innebar även några positiva överraskningar. Pressbyrån saluförde det nya jamie magazine, min man i blaska helt enkelt. Nästa inköp kräver nästan en trumvirvel. I hyllan för kokböcker så gömde Myrorna en ren svensk klassiker. För 30 kronor. Och då har jag varit nära att beställa den för 350 kronor via ett antikvariat. Idag ska jag sukta mig genom recepten som lins-, svartrot- och äppelsallad med honungsvinägrett, grönkålsfyllda smördegsknyten och dadel- och äppelpaj. Kokboken format är Malin Landqvists debut (?) i kokboksvärlden och starten på starka framtida insatser - hennes recept i gott och grönt (med lisa förare winbladh), en god jul, en god höst, en god sommar och slutligen en massa recept som återkommande inslag i tidningen VI. Kokboken för 30 kronor är mitt bästa fynd detta år, det var min tanke när jag sedan fick löpa gatlopp från myrorna till tåget för hemfärden.

Boken om diana fortsätter vara ett rent frosseri i brittisk misär. I bagaget har jag ändå mormors sparade damtidningar i kompletta årtionden från Diana-eran, här slängs inget, så helt novis är jag inte i ämnet. Tur nog är Tina Brown härligt bitsk, jag får härliga abfabvibbar när hon svingar sin bila.

Andra bra nyheter som bloggvärlden har delgivit, jamie och leila är snart tillbaka i tvrutan. Leila fortsätter sitt segertåg genom att ganska troget kopiera jamies karriärsdrag, nu blir det serien Leila på landet med en massa ekologiska frosseri. Följt av Leilas egna magasin i tidningsformat. Kommer ut ungefär samtidigt som Jamies nya kokbok. Jamie i sin tur fortsätter sitt segertåg i att göra storbritannien till ett mer kulinariskt land, nu ska devisen pass it on myntas i matlagningsvärlden. Undrar just vad han skulle säga om bambaspagettin?

För egen del ska jag sikta efter prinsessplatsen ikväll när jag och friskis ska stifta bekantskap. Min förhoppning är att jag ska få en liten krona att ha på huvudet, eller i alla fall en guldstjärna att ha på de nya skorna (jag kommer ha sådana skavsår). som ny medlem borde man få beröm över beslutet så fort man kommer in genom dörren, får jag inte det kommer jag envist göra alla övningar motsols och i otakt. En ren synd i friskisvärlden.