Imorgon är det äntligen den 25. Hör trumvirveln gå..Jag har redan beställt böcker för en ansenlig summa av lönen.
De senaste dagarna har averkats i den fjällnära byn. Nattetid har temperaturen smugit sig ner till bara någon plusgrad. Jag har sovit med fönstret öppet för att låta tystnaden invadera. En markant skillnad från mitt dagliga liv, att vakna av att det är fullkomligt och bedövande tyst. Däremot vaknade vi till under fredagsnatten av en dånande helikopter som cirklade över ladugårdens tak med strålkastare på. Den hade tagit fel på gård i mörkret. Som tur var för den person som var i nöd var helikoptern snabbt tillrätta.
Hade inte vår gård legat alldeles för nära mitt gamla liv och alldeles för långt bort från alla möjligheter att ta sig någonstans utan bil och körkort (jag skulle nog inte cykla allt för långt med tanke på det höga antal björnar som finns där). Då skulle jag flytta hem och ta över gården. Måla mina fingrar gröna och låta fötterna sjunka ner i daggvåta gräset. JAg skulle ta hand om mina morföräldrar och låta mina böckerfungera som isolering.
Igår firades även beach party nere vid bytjärn. Alla var påpassligt klädda i något som påminde om vinterkläder. Mössa, vantar och skaljackor med fleecetröja under. Sen dansades det på lövklätt dansgolv med dansband i tuppluva. Sjäv stod jag med leggings, klänning och ballerinaskor. Mina tänder dansade marraccas och fötterna stampade endast när lägerelden slickade benen. Jag har väl aldrig blivit så påmind om att jag har blivit stadsråtta.
No comments:
Post a Comment