Friday, September 11, 2009

Datorvana kan vara att känna igen vissa tangenter.

Jag brukar vara väldigt tålmodig. Humöret kan smälla till men går lika fort över, den mentala andningstekniken är aldrig långt borta. Men ibland måste den tillämpas väldigt frekvent och ihärdigt. I mitt arbetslag finns en person med datavana. Stor sådan, enligt sig själv. Det som räddar personen ifråga mången gång är hjärtat hos personen, det är påtagligt än hos någon annan av mina kollegor. Idag fick vi en ganska stor och genomarbetad pdf-fil i mejllådan, det presenterades nya funktioner i ett av våra arbetssystem, till exempel kortkommandon.

Plötsligt hörs mitt namn skrikas över hela kontorslandskapet, en viss skärpa i rösten var påtaglig. "Det har försvunnit, Aidaho, Det har försvunnit!! Kom hit omedelbart!!" Min praktikant fick något fladdrande i blicken och höll på att ramla av stolen, själv har man ju nu vant sig. Så jag avslutade ett telefonsamtal och skyndade mig över samtidigt som min pedagogiska ådra kopplades in.

Personen viftade mot dataskärmen. "Här!! Fixa tillbaka!!"
Då har man ungefär 5 sekunders feldiagnos att göra. Verktygsfältet är dolt. Förklarar fint, "du har nog tryckt här". Verktygsfältet syns igen. Går tillbaka till det egna kontorsbordet. Hinner sitta i exakt 10 sekunder.
"Men vaaa fasiken, nu är det borta igen!!! Kom hit!!!" (observera gärna att jag just visat var tangenten satt som återställde allt). Gå tillbaka och tryck på samma tangent.

Gå tillbaka till skrivbord. Sitta i 10 sekunder. "MEN VARFÖÖR HÄNDER DET HÄR?"
Tar till min lätt desperata och mordiska men samtidigt pedagogiska ton: "varför trycker du på den tangenten för? Det är därför verktygsfältet försvinner." Personen i fråga: "jaamen, det står ju här att jag kan trycka på den för att få fram ordrarna. Hurkandevarasådumattskrivautettsåntkommandoomdetintefunkarr!!!"
Jag får syn på min bordsgranne som hukar över sitt egna tangentbord och försiktigt stryker bort sina tårar av skratt, samtidigt som jag förklarar försiktigt "men du, du är ju inte i [arbetssystemet] du läser ju bara en pdf-fil om det.."

Det här är inte ett inlägg för att visa vad förträffligt bra jag är på dator. För det är jag inte, inte på långa vägar. I så fall skulle jag även kunnat berätta om dagens samtal med systemteknikern om ett problem i excel, det bevisar motsatsen. Men det tar vi en annan dag..Nu vill jag bara berätta om vad jag gör på jobbet.

4 comments:

Verånken said...

Käre käre käre värld!

Jag säger bara en sak: E!

Jo just!

Aidaho said...

har funderat på det där...kanske hon inte menade så..men då är andra alternativet att hon inte vet att e kommer efter d...och då blir det ju inte så roligt...eller?


jo just!

Bokomaten.. said...

Shit, du borde skriva en roman, jag säger det åter igen.:-) Hur kunde jag missa det här inlägget häromdagen, jag dööööööööööööööööööööööör av skratt.:-) Det är som min vardag!!! Idag har jag 1. satt i nätverkssladden till en dator i väggen och "lagat det trasiga internet", 2 fått igång skärmen igen genom att faktiskt starta datorn och 3. lagt till en skrivare och därmed lagat den trasiga skrivaren. Tada!!! Dessutom har jag pluggat in ett skrivbord i en dator också så att det mirakulöst fungerade igen.:) Vi är ju tekniska genier!:-)

Aidaho said...

det måste vara vår långa utbildning ;) Och så brukar de fråga varför man måste läsa så många år för att lära sig ett sånt "simpelt" yrke? Well, det är som i rödluvan och vargen..."det är för att jag inte ska äta upp dig för dina dumma påhitt." Eller hur var det den gick? :)

Men gjorde du verkligen allt det där på en dag? Jag brukar ju sprida ut det så att det nästan framstår som det genomförs underverk varje dag. Nu har du ju bränt av allt krut på en dag! ;D