Ett kapitel i mitt liv: tåget hem från Göteborg.
Scenario: salongvagn med en massa bokmässefolk.
In kommer aidaho med väskor och värkande fotsulor. Rasar ner på utsedd plats, bökar in väskor och lyfter upp blicken och tittar rakt in i ett par ögon som hon mycket väl känner igen. Dyker därpå ner i väskorna med huvudet före, smusslar in mobilen och paniksms:ar.
aidaho, sms 19.35
"har jag någon gång berättat om den *** kock som är ungefär det sexigaste man kan ha i ett kök och den gång jag träffade honom och bokstavligt talat förklarade att vi skulle gifta oss? Och han missade det uns av skämt som låg i mitt uttalande(det kan ha något att göra med att jag uttryckte en önskan att han vore ett paket smör att smälta ner för att sedan rulla in sig i). Jag har bearbetat det hela genom att inse att vi ändå aldrig kommer ses igen. han sitter mitt emot mig i gången på tåget."
bror, sms 19.37
"HAHAHAHA ett läge att förklara allt...Du är en psykopatisk stalker!"
aidaho, sms 19.49
"jag är ganska säker på att det är precis vad han tänker också. Precis nu."
bror, sms 19.55
"eller så säger du till honom vad alla killar vill höra. U r sent from d future to save mankind from bad food and now u need his genitals"
aidaho, sms 19.57
"du sjuka sjuka människa!....Är det verkligen det varenda kille vill höra??"
bror, sms 20.01
"bjud han på en himla massa tågvin först. Inte alla killar tar det där med att ge bort sina heligaste. Men framtidsköret borde han köpa..."
Hur det slutade? Om ni hör talas om en kvinna som snubblade ut från tåget med handväskan nerdragen över huvudet..ja då vet ni var ni hörde det först. Dessutom innebar även detta att jag inte kunde kolla in mina nyförvärv i bokfloran. Att dra upp "alla får ligga" i det läget kändes lite magstarkt.
No comments:
Post a Comment