Monday, November 2, 2009

Jag är trögtänkt.


Som botemedel mot trasigt hjärta fick jag rådet att läsa murakami. För att börja någonstans tog jag den med en tydliga markörer om olycklig kärlek, minnen och vägen vidare. Efter första kapitlet har flera saker dykt upp ur mitt egna minne. Så nu vet jag inte, allt ligger och virvlar under ytan. Bra början. För bra.

1 comment:

Bokomaten said...

Som jag älskar Norwegian Wood! Men man ska nog läsa den när man har ork/tid att verkligen leva sin in i berättelsen. Kände mig grymt besläktad med Midori minns jag. Mm... nobelpriset till Murakami!!