Om JAG får bestämma.

Jag har ett hatkärleksförhållande. Ett väldigt passionerat sådant. Det gäller de stora bokhandlarkedjorna. Deras vara eller ickevara har diskuterats en del på mina kära bokbloggar. Eller ja, det är väl snarast de mer oberoende. men anyhoo..
To my point, en ny stad och jag måste veta var bokhandlarna ligger. Sedan kollar jag kartan därifrån. Är jag ensam i en stad kan jag lätt spendera timtal att gå mellan bokaffärerna, varv på varv, gå nya rundor för att kanske se något som jag missade förra gången eller bara jämföra priser. Jag är en nörd helt enkelt. Samtidigt som jag är beroende måste jag verkligen dividera med mig själv innan ett inköp görs. För att i mitt huvud göra en beräkning på var jag helst kan tänkas köpa boken billigast. Är det en ny bok brukar ena kedjan ha ett visst nystandardpris, beroende på kedja och genre. När man besökar kedjorna så ofta får man en blick för sortimentet, en viss kunduppfattning. Hittar jag en bok som inte följer sortimentregeln kan butiken få extrapoäng, ibland minus oftast plus. Eller egen prissättning. Däremot kan jag bli snål om jag ser att de lägger på väldigt mycket extra. Något annat som är intressant är att kolla vilka böcker som skyltas, finns det möjlighet att hitta personalens favoriter och hur anvädner man lokalen. Ja, nu förstår ni varför jag kan vara på bokaffärer i timmar.
Nåväl, nästa grej är att kolla in personalen. Tyvärr måste jag erkänna att jag är hård i min bedömning. Jag, som den boknörd jag är, när ljuva drömmar att få jobba i en bokhandel och kan ibland känna att VISSA har verkligen ramlat in på bananskal. Och då, och detta erkänner jag bara anonymt, snörper jag ganska hårt på munnen. Jag gillar att kolla in personalkemin, stilen och kunnandet. Inte att jag sätter dem på prov, snarare tjuvlyssnar jag på när andra kunder får hjälp. Även här sker ett poängbedömande. Bra tips eller bara rent "den här säljer mycket så då är det ett säkert kort".

Ta nu detta i beräkning när jag återger min lilla historia. I helgen så besökte jag civilisationen och hade då bestämt mig för att inhandla biografin om Tage. Jag frångick min vana att beställa den för att jag kände ett behov av att ha boken NU och jag börjar känna att det är min plikt att stödja bokhandlarna så att jag kan fortsätta mitt nöje, enligt ovan. Nåväl, jag knallade in på ena kedjan och kollade priset och kände en viss aning av att den andra kedjan skulle vara billigare så jag knallade dit. Men hittade inte boken. Gick till informationen.
- Ursäkta, har ni den nya biografin om Tage Danielsson? Den är skriven av Klas Gustafson.

Kvinnan bakom kassan harklade sig lite för att sedan börja söka på ordet TAGE...gissa om hon fick många träffar. Anyhoo..så stod hennes kollega bredvid och gav en hit om att kanske söka på hela namnet för att få en träff. Kvinnan skriver så in TAGE DANIELSSON och vänder sig till sin kollega
- Jaha, är han död eller? ........
Nu kommer kanske en ganska hård besserwisser fram i mig. Men en kvinna som inte vet om TAGE är död.Vad gör hon där? Jag stod alldeles mållös, tackade sedan för mig och gick till den andra kedjan. Plockade åt mig boken och gick till kassan, fick hjälp av en ung kille som intresserat bläddrade i boken medans kvittot skrevs ut. Och gav mig sedan ett fint leende.

Vad lär vi oss av detta? Att kanske inte ge upp på första försöket, men är man i ett instabilt tillstånd är nätbokhandlarna att föredra. Jag vill inte åka dit på förargelseväckande uppträde bara för att en kvinna som har mitt drömjobb inte har koll på svenska hjältar, eller nåt annat som man vill veta.