Efter en mycket lugn dag på jobbet, jag fattar inte vart det kom ifrån - gick jag fel imorse, släpade min kollega mig runt centrum i jakt på kläder. Till firmafesten. I slutet av maj! Hungrig och trött svamlade vi runt i stadens klädaffärer. Och precis som hon önskade lyckades vi hitta de kläder som hon sökte. Jag har en bra känsla för kläder. Andras kläder, det vill säga. Till mig själv hittar jag aldrig något, kanske för jag själv är så färglös. En till randig tröja och jag kan börja sy nummertaggar på tröjorna och byta adress till Kumla. Fast det kanske vore en idé, Lucky Luke har ju alltid varit en manlig stjärna i mitt liv.
JAg har tryckt i mig maten och ligger nu ganska apatisk framför tvn och den nakna kocken, och när jag blir alltmer förvissad om att jag aldrig någonsin kommer kunna ta mig ur soffan. DÅ...ringer mamma. Skalman har mat-och sovklocka. Mamma har tagit min och ser det som sin uppgift att motverka all dess påverkan på mig.
Imorgon drar jag vidare, vilket innebär att jag borde verkligen leta en väska, leta saker att stoppa i väskan och inte glömma nåt för att sedan stoppa mig i sängen. Tidigt. Ha. Det kommer aldrig gå. Klockan är ju halva natta och jag har fortfarande inte tagit mig ur soffan. Jag kommer sitta på intervjun i nattlinne och stövlar.
No comments:
Post a Comment