Som medlem av b-laget inom bibliotekariernas egna beundranklubb har jag alltid satt värde i att hänga med i alla viktiga och omvälvande händelser. som MSN tex. Blev stolt medlem i förra veckan. Den stackare som behandlade min ansökan om medlemskap måste väl ha ramlat av stolen när mitt plingande meddelande kom. Han hade väl inte haft att göra på flera år. Nåväl. Denna funktion msn behöver jag kanske inte förklara för er. Själv sitter jag som ett lallande fån inför alla plingande och blinkande sidor och funktioner. Att jag kan visa upp mitt diplom i smileysar är väl det som gör att jag får vara med. hittills har jag haft följande intressanta konversationer...
1. syster
2. kollega
3. syster
4. kollega
ehhh...
5.blyger
Blygers kunskaper i att skicka bilder gjorde mig och mitt mobila bredband så stum av förundran att det äventyrade vår fortsatta karriär inom msn. När så syster började fråga om jag kunde skicka över några låtar...ja då var jag tvungen att logga ut för akut huvudvärk.
Denna dag gick i modets tecken när jag så stapplade in på Jula, alldeles ensam och med bestämd blick. eftersom jag har fått höra att man ska gå fort och le mycket för att förvilla folk körde jag den taktiken på alla kringirrande säljare inne på butiksytan. här skulle ingen kunna lura på mig en röjsåg för löjligt pris. En väska skulle jag ha. Till datorn. Det stod skrivet i pappret och i handen om jag skulle glömma. och allt hade gått så bra, om någon hade frågat mig om hur man sorterar saker när man inreder en affär. Datorväska ska visst av ren princip ligga bredvid fiskespöna..det vet ju varenda människa..eller ja jullahandlare.. Så jag var tvungen att krypa till korset och prata med en säljare. Trevlig sådan, mycket intressant att säga. Och jag måste väl ändå erkänna att skoterkälkens röda färg ändå matchar mina bruna tapeter i hallen.
No comments:
Post a Comment