att vara så däckad i influensa i flera veckor som denne blogginnehavare innebär att hela hemmet blivit eftersatt. När jag har släpat mig till sängs vid tidiga kvällstimman har jag lovat mig att så fort det börjar släppa (läs lördag förhoppningsvis) ska jag göra "det där" som måste göras.

Så förutom ta igen fler sovtimmar (hur det nu ska vara möjligt) så ska jag även
öppna veckans post
ringa skatteverket och fråga om deklarationsfrågor
omboka tid hos vårdcentral
betala räkningshög
sortera skor och bära upp resterande på vind
Bära upp en hylla till förråd
dammtorka
städa, dammsuga och våttorka golv
boka tvättstuga och förhoppningsvis tvätta
Göra matlådor
rensa ut vinterkläder
Sätta upp spegel
Ringa hyresvärd om takkontakter
hänga upp kökslampan
plantera om blommor
sopsortera

Samtidigt ska jag träffa en vän, besöka bokfesten i stan och slutligen en lunch på bibliotekscafeet.

När jag såg mig själv göra detta i min planering så var det ändå en glad person som gjorde allt grundligt och fridfullt. Med ett leende på läpparna.

det känns som en übermennisch behövs, hoppas hon har vett att låta bli ringklockan så tidigt på en lördagmorgon.

man ska inte underskatta ett bra vardagsrumsgolv.

Först låg alla böcker där för sortering.
Sen låg alla gamla tidningar där för sortering (varför slänger man inte sånt?)
Sen låg jag där när jag inte orkade mer.
Nu ligger alla kläder där. Tonsättes med mina utrop "men vad ääär det här?"
kvällen ska avslutas med JohnMayer perfectly lonely och ett rumpskakspass på golvet.

En införskaffad tablett/tallriksunderlägg är minst sagt värd större äventyr än att bara se undersidan av min gröttallrik. Jag tog med den till tavelmakaren.

"Jag vill att ni gör en tavla av den här!"
"...men det är ju ett tallriksunderlägg."
"Ja?"
hon lutade sig över disken och försökte se ner i min väska:
"har du tallriken där också?"


det kommer bli väldigt snyggt. Det har jag bestämt.

så här svårt ska det väl inte vara?

jag har varit på kollisionskurs med omvärlden under en period. Lägenhetstjafs, en hemkommen kombo, oväntade nyheter som satte mig ur spel och mensvärk. Igår kändes det helt hopplöst. Jag var redo att slänga in handduken.

Idag har jag samlat in goda saker för att orka, lämpligt dagen till ära.
*en liten pojke som kramade om sin pappa
*ett lurigt leende och soliga ögon från dalmasen
*fina ord i sms från pappa
*fina ord från mamma
*ett avslut i en lägenhetsfråga
*söndagsmiddag med nybakat bröd, soppa och hummus.
*semmelbak med kombo
*titta på min väns bröllopsbilder
*nygräddade bullar med mjölk till kvällsfika
*sophie zelmani på spotify
*en vän i telefonen

jag ska köpa mig en vedspis.

Tänk er en liten stuga ute i skogen, stora mörka träd omsluter. Snön hänger tungt och luften är krispig. Ser du upp när du vandrar över gårdsplanen kan du möta både getter, halvvilda kaninen, får, rävar, mink, varg eller björn. Små rosor på köksfönstret och ingen gatubelysning. Kilometer till närmsta granne och bilen under ett snöberg. Termometern visar minus 28 och du kurar allt längre ner i soffan med kaffe, filt och bok. Tvn visar kostymdrama. Du har klassisk klädsel i form av strumpor, underställ, fleecejacka, stickade strumpor.

Det är inte riktigt då du vill ha ett strömavbrott. Strömmen gick vid kvart över ett i natt och vi fick tillbaka den vid kl fem på morgonen. Påpälsad låg jag under täcket med endast näsan ovanför ytan. Under täcket hade jag även två element i form av huskatterna. Jag funderade ett tag på att gå ut och hämta in kaninen som bosatt sig under förrådet men den hade nog inte märkt så stor temperaturskillnad.

vår egen tolkning av kostymdrama.

eld i själen trotsar geografi.

råkade ramla in på en sida helt uppbyggd av en tjej i min lilla, lilla by. Väldigt ambitiöst skyltar hon för företag, händelser och nyheter. Plus en liten avdelning där gamla utflyttade kändisar får tillstå med en liten statusuppdatering och ett ganska nytaget foto. Blev alldeles lyrisk och nostalgisk. Så många kända ansikten, så många historier. En del väntade, en del helt oväntade. Längst ner på sidan en gammal klasskompis som funnits i mina tankar en lång tid. Ska nu krypa till sängs med förvissningen att någonstans där ute finns hon och mår bra.

sent ska syndarn vakna.

Som medlem av b-laget inom bibliotekariernas egna beundranklubb har jag alltid satt värde i att hänga med i alla viktiga och omvälvande händelser. som MSN tex. Blev stolt medlem i förra veckan. Den stackare som behandlade min ansökan om medlemskap måste väl ha ramlat av stolen när mitt plingande meddelande kom. Han hade väl inte haft att göra på flera år. Nåväl. Denna funktion msn behöver jag kanske inte förklara för er. Själv sitter jag som ett lallande fån inför alla plingande och blinkande sidor och funktioner. Att jag kan visa upp mitt diplom i smileysar är väl det som gör att jag får vara med. hittills har jag haft följande intressanta konversationer...
1. syster
2. kollega
3. syster
4. kollega
ehhh...
5.blyger
Blygers kunskaper i att skicka bilder gjorde mig och mitt mobila bredband så stum av förundran att det äventyrade vår fortsatta karriär inom msn. När så syster började fråga om jag kunde skicka över några låtar...ja då var jag tvungen att logga ut för akut huvudvärk.

Denna dag gick i modets tecken när jag så stapplade in på Jula, alldeles ensam och med bestämd blick. eftersom jag har fått höra att man ska gå fort och le mycket för att förvilla folk körde jag den taktiken på alla kringirrande säljare inne på butiksytan. här skulle ingen kunna lura på mig en röjsåg för löjligt pris. En väska skulle jag ha. Till datorn. Det stod skrivet i pappret och i handen om jag skulle glömma. och allt hade gått så bra, om någon hade frågat mig om hur man sorterar saker när man inreder en affär. Datorväska ska visst av ren princip ligga bredvid fiskespöna..det vet ju varenda människa..eller ja jullahandlare.. Så jag var tvungen att krypa till korset och prata med en säljare. Trevlig sådan, mycket intressant att säga. Och jag måste väl ändå erkänna att skoterkälkens röda färg ändå matchar mina bruna tapeter i hallen.

uppdrag som anstår en riktigt arbetslös.

Vaknade med en stark längtan efter att städa mina bokhyllor. Vilket innebär att riva ur 7 bokhylleskåp, de flesta med dubbla rader/hylla. Men jag anar att min entusiasm kommer falna efter någon timme. Sitter därför framför mina kära bloggmedmänniskor och försöker stilla mitt begär. HAr någon slags tanek om att kanske kunna gallra böcker, när jag egentligen behöver gallra i min hjärna.