Mor tuta är nästintill smått hysterisk ut i hårtestarna. Som klassförälder ska man visst fixa fika på avslutningar. För att göra det enkelt skulle hon baka istället för att beställa. Fråga inte hur den logiken går ihop, har gett upp i att försöka förstå. I alla fall så borde då kladdkaka vara det mest tacksamma att baka..Om man inte plötsligt blev jättenervös och började ifrågasätta varenda liten bakgen i kroppen. Mor har nu bakat fler kladdkakor än vad som gjorts i detta hushåll på flera år. Tyvärr med ett utfall, varannan bra - varannan mindre bra. Kastade just frisbee med ett långpannestort block. Konstigt nog inte humor för vissa i förbundet.
Om detta inte var nog har vi en utlandsresa som är inom de närmaste. Stackars mor kommer snart att gå upp i atomer. Funderingarna kommer vilken tid på dygnet som helst, helst på morgonen när vissa inblandade förtvivlat biter i morgontungan. Förra helgen packade mor och begärde att vi andra också skulle göra det. Försökte förtvivlat och högst surt förklara att detta var inte aktuellt eftersom dels jag kunde göra det under mina semesterdagar och dels inte ville stoppa ner mina kläder för att sedan behöva ta upp dem sedan när jag skulle leva mitt liv under återstående dagar. Sedan har det var dag uttalats flera önskningar och förtvivlade rop om karta som skanades inför resan. Till slut letade mor reda på tågresefoton från 1974 där en karta möjligtvis kunde finnas. Som om Paris inte skulle förändras under 35 år. Den enda gång min mor gått vilse var i Paris, det kan vara en förklarande faktor. Men nu har hon ju oss, så det borde gå. Dessutom börjar jag bli alltmer lugn. Jag är nästintill resglad.
No comments:
Post a Comment