Monday, March 22, 2010

idag sitter allt på utsidan. huden känns alldeles skavd. Jag var som orolig vid lunch om det jag åt överhuvudtaget skulle kunna sväljas eller om det också lägga sig på utsidan av min hud. Det känns inte som jag ser ut, ögonen är som prismor. I allt som ses reflekteras min egen oförmåga. Fan, vad jag hatar när det här händer. några små faktorer läggs ihop och jag förlorar färgseendet.

Att vara deprimerad innebär inte att du ser saker som meningslösa, allt fylls med sådan mening att du inte är värd att hantera det.

No comments: