Friday, June 18, 2010

möjligtvis helt hopplös

....Det har varit en grönjä***g vecka, jag har haft gråten och ilskan som ler och långhalm i varsin hand. Detsomvarhjärtat bara för några dagar sedan och jag försöker kommunicera men det är inte lätt när båda har nerverna på utsidan och alldeles för många och långa tår att kliva på. Och mellan oss en stackars kollega som försöker få situationen på fötter. Vuxna människor med tonårskristendenser skulle verkligen behöva få en medlare till hands för att inte allt ska förstöras. Det var längesedan jag hade känslan av att ha något så skört i mina händer. Jag blir alldeles förtvivlad av anspänningen och känslan att när som helst kommer jag förstöra den sista chansen.

Vad jag gör för att bemästra situationen:
*sorterar bokhyllorna och ringa min mamma för att förhöra henne om var mina saknade böcker är: "mamma, nu hittar jag verkligen inte Gunilla Thorgrens bok om Grupp 8...kolla på andra hyllan från höger i din bokhylla, står den där?" sms 23.35 torsdag natt.
*börja läsa en miljard böcker om hjärtkrossade tjejer i 30årsåldern för att sedan slänga den över rummet. Det är som tolstoj skrev varje olycklig familj har sin historia, min stämmer inte med lola i "en förtjusande man". Allvarligt, vad är det med marian keyes? Har hon alltid skrivit så här dåligt?
*övergivit tepåsarna i skåpet och gick ut med en vän. Mitt i veckan. Rödvin och spanska tapas. Cigarettrök och snus. Viljan att inte vara så präktig alla gånger. Baksmällan gav dock våra samtal än mer hätskhet.
*pratat i telefon med älsklingsvännen, i flera timmar. Älta, älta och åter älta in i minsta detalj och en tålmodig vän som borde få bragdmedaljen vilken dag som helst.
*tränar, promenerar och äter godis. Om vartannat. Vore det möjligt även samtidigt.
*läser facklitteratur som tar upp ämnen som kriget med stort K, litteraturanalyser av tove jansson och ebba witt-brattströms bok om alla kära systrar. Jag älskar den röda boken som är helt fantastiskt skriven och vackert formgiven. Jag skulle också ha velat uppleva den tiden. När det faktiskt hände något annat än otrogna kändisar och olika bokstavsdieter.
*funderar över begreppet "ta tag i sitt liv!"

Visst är inledande minuter på filmen "mitt stora feta grekiska bröllop" helt lysande? Så väldigt strålande! Tv4plus blev fredagskvällsräddningen.

No comments: