Det här är den nya karln i mitt liv. Tung som bly, så han får inte inta den tilltänkta platsen på väggen. Men nu står han på bordet bredvid min tvfotölj, en utmärkt samtalspartner. Han har till och med en charmig sydväst, ett mode som jag väntar med spänning på den stora återkomsten.
Han var upphängd i en av de vindlande gångar möbelmagasinet huserar, inte helt lätt placerad och det var kärlek vid första ögonkastet. Jag var tvungen att klättra över tre bord och balansera på den översta lådan på en skänk från Gustav Vasas tid. Hade bara tre fingrar att nypa tag i tavlans undre kant och puttade sedan tavlan ut från tavelkroken. Den oväntade tyngden var minst sagt ett minus i beräkningen. En skrubbad armbåge, men med karl. Skänken behövde ändå målas om..