Friday, January 14, 2011

öppet brev

Hej Aidaho,

finaste finaste virrpanna. Kan du vänligt men bestämt kliva ur stoftet som du krälar i framför den stängda dörren. Jag skriker mig blå av förtvivlan, är det här ett beteende värt dig? Är det här du?
Sätt ner foten, säg nej. Säg vad i helvete. Säg vad som helst bara du protesterar. För nu får det fan i mig vara nog.

Vänligt bestämt från hon som du låst in i garderoben,
Förståndet

P.S. FÖR I HELVETE LÅS UPP DÖRREN OCH SLÄPP UT MIG!!

2 comments:

Sara said...

Är allt det här deppiga pga av den du kallade hjärtat? En spontan kommentar från hjärtat fast jag inte känner situationen närmre; han kan aldrig i helvetet vara värd det! Ingen gubbe är värd att må så där över... Jag tror du behöver komma hem till friska luften, du har blivit stollig vännen! Stor kram! Och jag tänker på dig! Så det så! Släpp ut förnuftet och kom in i matchen nu! Weeei!!

Aidaho said...

Sarafina, naj så enkelt är det inte. Det har varit ganska svajigt länge, men detsomvar hjärtat gör inte saken bättre. Och när man inte klarar fokusera på allt som verkligen är stora problem så tar man det som är lite mer konkret..

Matchen är nära! här ska ingen bli stollig!
Kram