Så då var årets semester slut för denna gång. Nu är det bara att ha nedräkning. Känner mig smått apatisk. Två veckor går fort. Igår när jag for hem med hjälp av Tarmluddets välsignade hand så for jag förbi en arbetskollegas hem och tanken slog mig hur långt bort jag befann mig mentalt från mitt arbete. Denna arbetskollega har nog ställt till det för sig och situationen har varit påtaglig de senaste veckorna innan semestern. Och nu har det gått flera dagar och tankarna har varit någon helt annanstans. Det har inte varit av vikt. Och det har varit minst sagt underbart att släppa allting för ett tag. Och nu så ska man tillbaka.
Min tanke är att under följande period anta en sköldpaddeliknande skepnad. Ett hårt skal. Jag tycker om mina kollegor, till och från, men jag måste börja se efter vad sjutton jag håller på med. På senaste tiden har jag fått möjlighet att umgås med människor jag vill umgås med och insett att det är stor skillnad från att umgås med människor som bara finns i närheten. Likaså märker jag att ett mer harmoniskt sinne påverkar även relationer med familjen till det bättre.
No comments:
Post a Comment