Har inte haft något att säga, där av tystnad. Vännen har åkt hem, jag har nu ingen att jaga i land med sin uppsats. Mig själv kanske. Men så tråkigt. Det var faktiskt ganska skönt att bli ganska trött på någon annans ämne för en gångs skull. Det var mindre skönt att bli sjuk. Vilket innebar mindre energi att umgås, när man väl fick chansen. Det är mitt liv det här verkar det som. Att aldrig orka hela vägen.
Haft mindre drama utanför balkongräcket. Antagligen snodd och voltad bil står kvar sedan en polisjakt för några dagar sedan. Men när ska bilen försvinna? Nu står en emlig bil här utanför och gör anspråk på att tillhöras. Men inte av oss. Vet du vad. Den har nog inte många rätt. De senaste gatorna har den körts på en av fälgarna.
No comments:
Post a Comment