Jag hamnade framför barntv igår. Det finns en serie som brukar gå på fredagar som är himla rolig. Det är en elak häxa som har en affär och vill bara göra onda saker för sina kunder. Sen finns det ett stackars troll med potatisnäsa och skalligt huvud. Igår ville han köpa en blombukett till sin snälla mor, den dumma häxan ville då vara dum och hälla nyspulver över buketten. Men hon tog fel burk och när hon så skulle snusa lite på buketten för att kolla effekten blev hon inte nysig utan mysig. Hon ville bara krypa upp i sin mysiga soffa, äta mysig stor chokladkaka och lyssna på mysiga sagokasetter. Där har vi mig nu.
Igår var jag även på en arbetsintervju. Och när kvinnan frågade vilka områden jag skulle behöva jobba på så hör jag mig själv säga att jag kan vara lite blyg. Jag!! Blyg?! Det jag skulle behöva jobba på är att tänka innan jag talar. Och nu tror kvinnan jag är av hopplös natur. Kan man gå in och ändra på uttalanden i efterhand?
Idag har jag besökt stadens affär och hamnat i akut julkoma. Jag kom på mig själv att bråka på stadens bästa skivhandlare för att han inte plockat fram julskivorna. Sen stod jag och kramade glöggmuggarna på indiska. För att sedan dregla över ett pensionär-luciatåg i porslin. Ahh, jag blir odrägligt smaklös i juletid. Jag vill ha allt. Plötsligt blir det knallröda gardinerna med hoppande gubbar på ganska mysiga ändå. Jag borde låsa in mig själv i advent.
Fick skjuts hem och vi for upp på berget med utsikt över dalen med hemmanet och en rosaskimrande skymning i fljällen. Just då ville jag inte vara någon annanstans. Hade inte manrken varit moddrig med blötsnö och slask hade jag kunnat göra en ängel där som ett litet tack till Gud för den stunden.
Hos Blyger kan man nu läsa om Ronja som den stora Astridfavoriten. Hemma hos mig finns en sönderläst kajsa kavat som klarar sig själv på julmarknaden när mormor ligger hemma och är sjuk. Annars måste jag säga att den stora favoriten ändå är Astrid själv. Hennes levnadshistoria är så stark. Och inom sig bar hon alla dessa människor. De visade ett underbart klipp på tvn igår ifrån en gala där hon blev utsedd till "den främste svensken i världen" eller nåt liknande. Och Astrid, kära Astrid svarar finurligt på frågan hur det känns att hon hoppas verkligen att vi inser att vi valt en gammal, skraltig och halvgalen människa och att vi får hoppas att inte resten av världen inte får reda på det. Nå, det där var kanske inte precis som hon sade det. Jag kommer inte ihåg, men Astrid var bäst. När hon hade dött satt jag hemma och grät framför den tvsända begravningen. Det var så sorgligt att världen blivit fattigare.
Det blev kikärtsgryta med zucchini igår och det var bara jag som längtat efter det. Nu är det dags för ugnsbakade äpplen med glass. Och glögg. Ja, förfallet är här. Jag är faktiskt ägare till två av årets upplaga av blossa glögg med havtorn och kanel. Snygga flaskor by the way. Jag slet dem från en karl som stod och fyllde två kundkorgar med flaskor. Talade högt för mig själv om alla farliga ämnen som finns i glöggen och att det är farligt för hälsan att dricka för mycket. Jag tyckte att han fick hejda sig lite. Men SÅ kan man väl inte säga till främmande människor.
Glad november på er!
No comments:
Post a Comment