Idag var jag inte nådig. Idag var det endast min goda uppfostran som stoppade mig/smällde mig över käften. Tyst min mun så får du socker. Ut,ut,ut stormade jag ur grottan och ner på stan. När jag är förbannad måste jag gå, gå vart som helst bara ilskan får fortsätta ut genom benen och ner i marken. För varje steg. så där gick jag och tjurade och letade fel på allt och alla. Det är inte svårt att hitta när du väl har börjat leta.
Så gick jag in på Åhlens och hittade ännu en anledning att sura. Juldekorationer. De satte fram julsakerna i flera led när jag stormade in. Jag kände att jag blev än surare tant. För det var ju för tidigt (egentligen inte, va?). Men så hörde jag det lilla barnet i barnvagnen bakom mig:
- Mamma, mamma! Titta, dom ska ha KALAS!! Dom ska ha ett fint kalas!!
Nå, var inte det ett perspektiv att anamma, så säg?
No comments:
Post a Comment