Saturday, September 8, 2007

Vad lär de sig på utbildningen nuförtiden?

Jag är nog en ganska mesig person, jag upplever mången gång att mina vänner mottar med foten bakom min rygg - mot min bakre del. Det sitter ofta långt inne, eller snarare baken sitter långt ner i skottkärran. Ändå vet jag sånär vad jag vill här i livet. Sånär, skrev jag ok? Jag vill bo ganska centralt, ha möjligheten att strosa på gator och sitta ner och titta på folk samtidigt som jag dricker kaffe, jag tycker om att gå in i bokhandlar och stryka fingrarna över nya omslag, jag tycker om att kalla dagar gå in på underklädesavdelningar och prova tjockleken på strumpor, jag tycker om att dra kappan om mig när snålblåsten tar i och jag tycker om att glädjas över när de grusar framför fötterna på trottoarerna. Det fyller mig med trygghet.

Därför känner jag mig lite orolig i själen när en mycket underbar person ringer mig för att dra upp framtida direktiv. I ett härbre, på en gård, utanför tjotahejti och tre mil till, posten kommer med bussen och byn har två invånare. Det blir total invasion och befolkningen ökar med 200 procent när vi dyker upp. Likaså antyds stora barnskaror och en massa djur, jag skulle visst ha hand om getfarmen, att personen ifråga inte gillar getost och jag själv är ganska rädd för getter, det spelar visst ingen roll för denna framtid.

Jag gillar inte mörklagda vägar som saknar gatuljus, jag gillar inte att släcka en lampa i ett fönster och mötas av totalmörker utanför, jag gillar inte att bussen går en gång om dagen. Och jag tycker att denna framtid andas väldigt lite bokomslag och varma cafefönster. Jag anar att man får grusa själv om man ska ta sig någonstans. Jag är rädd för getter och barnaskaror och mina planer på att bli den sura tanten i trapphuset är i fara

Denna person är alltså på väg att utbilda sig till ett mycket hedersvärt yrkesämbete. Det jag är orolig för är att denna utbildning har fått nya inslag. Håller de på att tuffa till sig? Har de tagit allvetandet och framtidsplaneringen till en högre nivå?

Det positiva är att denna by är på väg att bli en mer spännande skara människor. En allvetare, en modighetsminister, en telefontjusare och en besserwisser. Men vems är barnaskaran?

3 comments:

Anonymous said...

den får vi dela på. B tar 2, du 2 och jag 2. men sen tillkommer ju några äkta män och en äkta fru också, så innevånarantalet lär ju öke med en 800-900 %...

Anonymous said...

Japp!!

Anonymous said...

Om man säger så här: Det går att ordna med en kaffepanna och kakor är du bra på att baka själv -caféproblemet löst, Låt bli att släcka lampan så möts du inte av mörker, byt ut getterna mot kor, köp börcker via nätet och styr upp möjligheten att vara bilburen så slipper du kommunikationsproblemet.... (vad du nu kan tänkas behöva åka till....)
Häpp! Nu är frågetecknen uträtade!