å suck. Jag har verkligen kämpat med det fjärde kapitlet i flera dagarna nu. Tragglat. Men så inser jag nu när jag läst genom kapitlet - det håller inte. Jag måste fylla ut det mer. Suck och stön. Det var så nära.

Med min stora uppsats är det som följande: i flera år har jag haft sex kapitel i stort sett läsbara. Nu när jag tagit ett stort grepp om situationen så började jag med att läsa genom och rätta till de första skrivna kapitlen. Lite räkmacka är det kanske att endast korrekturläsa. Därför är det med en stor suck jag inser att jag faktiskt kommer behöva SKRIVA nåt nytt nu..
kan ha nåt att göra med att jag just nu läser boken "Det är inte mitt fel! konsten att ta ansvar" av Ann Heberlein.