varför inte läsa om världens bästa bok "blonde" tillsammans med bokcirkeln i P1 i vår? Jag ser fram mot att lyssna på dessa diskussioner eftersom de lyckats samla riktigt intressanta personer: Åsa Linderborg, Carin Mannheimer och Jan Guillou. Nu väntar jag mig osande diskussioner om denna bok, Joyce Carol Oates kan om någon väcka känslor. Det fick jag själv uppleva efter en het diskussion gällande "älskade syster".

Under tiden som vi väntar på första avsnittet kan ni lyssna på tidigare avsnitt i podden, bland annat kan ni höra leif gw persson diskutera Alberteserien (Cora Sandel) tillsammans med Agneta Klingspor.

allmänbildning på jobbet.

Jag är toksjälv på jobbet just nu. Det är jag och min ipod. Och jag är sååå lycklig. Kalla mig Ferdinand möjligtvis.

Följande program har hörts:
P3 dokumentär om finanskrisen på 90talet, Hans Sheike och hans kvinnor, bombattentatet på västtyska ambassaden.

Sommar i P3 med Jessika Gedin, Mia och Klara, Per Naroskin, Nour el R, PO Enqvist, Ann Heberlein.

En massa På minuten och en massa Spanarna.

Hittills har jag lärt mig att det är inte mycket jag har koll på och att jag måste kolla upp om jag kan gifta mig med både Klara och Mia eller om jag måste välja.

just nu önskar jag mina kollegor en trevlig och lång semester!!

saker man kan göra en grå dag i mars.

att ligga i sträng sjukstuga gör ingen glad. Vad som gör en glad:

1. lyssna på mitt favoritsommarprogram: Sissela Kyle berättar om sin far. Slutar alltid med att jag gråter.

2. beställa biljetter till Sisselas show.

3. Försöka bokstavera efternamn med snuvig näsa för stockholmshotell.

4. Lyssna på Sofia Karlssons nya skiva. Itunes var bara liite sen.

5. Äta upp lösgodiset som var ämnat för schlager.

6. Läsa klart chuck klosterman (det var nog mest kalaspuffar som stämde i den titeln) och börja på 900sidig tegelsten "de välvilliga".

7. tvätta flera veckors tvätthög.

8. Fortsätta gräva i Sveriges Radios arkiv. något mer gråtgaranterat program man måste lyssna på?

Såg ni Mads Mikkelsen och Rolf Lassgård igår? "Efter bröllopet". Hujedamig vad det grinades. Både på tvn och framför. Även om jag tyckte filmen mången gång var lite väl opolerad. Men Mads är ju förbaskat snygg i alla fall...

heaven is a place on earth.

nej jag är inte frisk än. Dum som jag är jobbar jag ändå. Ramlar ur sängen med sängkläderna som klätterväxter kring kroppen, knappt att de ramlar av innan duschens vatten, släpar mig på jobbet och glor på datorn och kaffeautomaten. Och knaprar värktabletter. Och ser fram mot helgen...ej långt bort nu.

Mycket bästa just nu: SRs sändningsarkiv. Radion är väl ungefär en av de bästa uppfinningar. Nu intensivlyssnar jag på P3dokumentär. Och spanarna. Och på minuten. Och...Ändå måste programmen portioneras. Ser framför mig helgen när jag ska ligga nerbäddad och bara lyssna på radio.

Läser fortfarande oscar wao, chuck klosterman och arne anka. I boksidorna reflekteras vårens första solljus..eller snarare mina feberglansiga ögon..

kulturkvinnan i mig på diet.

En närstående föreslog att vi skulle skippa let's dance för att se K special om en fotografkvinna. Jag fick kallsvettningar och andnöd. Jag är kulturtant, jag ska inte välja populistiskt skit framför högklassig dokumentär som säkert är svartvit mer än hälften av tiden. Men det gör jag. Det är inte sant. Fördärvet är här. Med det här arbetslediga livet har jag nu fyllt med tvserier upp till öronen. Det är gilmore girls och Will & Grace och Grey's Anatomy och Christine och Sjukhuset och Womens murder club och Men in Trees och Private practise och Vänner och Seinfeld och CSI Miami och CSI crime investigation och Jay Leno och Oprah och Rachel Ray och Ally Mcbeal. Det enda stället jag drar gränsen är vid Keno, jag tror det är på grund av det svåra språket. Det är helt absurt, jag får inget gjort. Men ge mig en serie med människor som har sex och som sårar varandra till höger och vänster och jag är alldeles fast. Hmm, det är kanske därför Keno inte passar in, de har ju inte ett så vilt rykte om sig den däringa gotlänningarna. Sjukhuset från Uppsala är väl den som sticker ut på den fronten men den har ju allt annat.

På radion nuförtiden får man så mycket nya insikter och lärdomar, idag berättade de om den brasilianska djurkliniken där man kan lämna in lilla Pluto eller Fido eller vad det kära hundbarnet heter och få Botoxsprutad hund tillbaka. Äntligen så får Botoxen visa vad den går för, jag menar hur skrynkliga pannor är det väl inte på hundar nuförtiden? Sen när hunden kom tillbaka hem så ska väl en viss konvalescenstid infinnas och vad är väl då inte bättre än att placera hunden framför tvn där man kan visa den nya dogmovien med vackra vyer över katter, andra hundar och brevbärare med lugnande musik. Till det får hunden dricka den nyutkomna hundölen Long Tail ale med biffsmak. Självklart alkoholfri, för annars vore det ju knasigt. Eller? Allt detta jag nu har berättat är bara vad jag lärde mig på radio idag. Och ni tycker det är konstigt om man gräver ner sig i sjukhusserier där det stora problemet är att hålla koll på de två som inte har legat med varandra.

oy with the poodles already!

Har alltid haft fördomen att de lider av en kulurellt högstående slowtalking på P1. Ha, jag och mina fördomar. Provat föra anteckningar utifrån en utbildningsdebatt på OBS någongång? Jaowsa. De pratar om min uppsats eller ja, det som borde vara underlag i min uppsats och jag bränner bläcket på papprena så det viner här inne. Det framkallar radiovågor i etern. Måtte jag få igång hjärnan så det blir bra. Om jag inte får handkramp av det innan. Vad folk tycker då? Kan de inte bara kort säga om de är för eller emot?