starstrucked

jag har sett calle norlen och Ebba Witt-Brattström i helgen. Inte tillsammans dock. I Stockholm sken solen, det serverades god mat på vegetarisk restaurang och åts en himmelsk frukostbuffé på rivalen. Sisela Kyle fick mig att ligga dubbelvikt i stolen och gråta av skratt. Stockholms bokhandlar fick mina axlar att krokna, ecco fick mina fötter att spritta, rivalens hotellsäng fick mig att sucka av lycka.

"vi har bokat in dig på ett economic room." Jo just, jag undrar just hur de skulle definiera det hotellrum som varit min hemvist i ett halvår.

Tillbaka till de young days.

Nu minns jag varför det var så himla tröttsamt att gå på vuxenfest när man var barn. För de barn som var bjudna fick helt enkelt fylla de långa tråkiga stunderna när vuxna bara åt eller pratade, med att springa runt. Runt, runt, runt. Och helst skrika för full hals av ren ysterhet.

Det är fantastiskt att barn inte är hesa mer ofta. Och att de aldrig får träningsvärk dagen efter.

30årskalaset fortsätter, men nu börjar det märkas att timman är sen. Mycket barnagråt.

Lovely lördag.

hela hotellet är abonnerat för ett 30års kalas. Därför har jag pluggat in Anna ternheim i ipoden. Årets skiva månne, om man bara ska se till öppningsspåret. Dagen gav adventsbesök i norrköping, vädret var grått och dimmigt och alltför varmt. Men trängsel, små barnkörer och julmarknader gjorde att man ändå fick känslan för det. På arbetets museum hade de en rättvis julmarknad, intressant koncept som lyfte fram organisationer som arbetar för en bättre värld. Mitt på golvet stod en liten fiolorkester och förärade marknaden med finstämda julsånger. Med grym hjälp av alla små påpälsade barn i barnvagnar. För egen del blev jag alldeles snurrig av allt barnskrik och värmeslaget.

Butikerna i centrum var välbesökta men jag gjorde viktiga besök som Te&Kaffecompaniet, där man köper vitt te och lakritskola. I knäppingsborg hade man de obligatoriska matmarknaderna utomhus, för en norrlänning var det exotiskt att se grödorna samsas med julgranarna. Hade det varit hemma hade det ju inneburit att man köpte maten redan nerfrusen.

Nu ska jag mysa under filten med Ordfronts specialnummer om litteratur och en grym biografi om Jerry Lee Lewis. Jerry är väl ingen av mina idoler, men Nick Tosches bok är en riktigt grym musikbiografi.

Luddet, den köpta laktritskolan är grym, men den kommer inte i närheten av den hemkokta vi åt i ditt kök för många herrans år sen...

UPPDAT.
Vita påsen innehåller ett vitt te, "white Christmas". Smak av julkryddor, vanilj och lite grädde. Tokgott och väldigt behagligt. Vitt te ska behandlas ungefär som grönt te, vattnet ska inte kokas utan värmas till 80 grader. Sen ska teet stå och dra ganska länge, upp till 10 min, men främst efter tycke och smak.

när jag var yngre var macgyver min stora kärlek.

Nu är det nog med pulversoppa. Bara tanken ger mig kväljningar. Efter lite bloggläsande hamnade jag hos sisterfood. Lite tips senare och min matkorg såg lite roligare ut. Införskaffade buljongtärningar, ett paket couscous och en drös olika smakkombos till det: nötter, tonfisk, kikärter på burk och torkad frukt. Karvade ner lite buljong i muggen, hällde på couscous. På med kokat vatten. Det fick dra en stund, med lite torkade aprikoser och nötter. Det hela fick ätas med tesked men det var det lätt värt.

självaste macgyver skulle nog gå ner på knä. Förstås, efter att ha pluggat igen nyckelhålet med tuggummi.

nu står det fast.

min granne äter godis. Det prasslar godispapper. Kan man knacka på och gnåla åt sig? Är det tillåtet om man redan har borstat tänder och klätt sig i sin finaste pyjamas?

gör man så här får man avslag på ansökan om fler dygnstimmar..

en mycket behaglig dag. Jag tog en välförtjänt sovmorgon, åt en stillsam frukost och kollade bloggar på morgonkvisten. Lyssnade även på P3 populär från i onsdags när Lisa, bokbloggaren på expressen gav litteraturhjälp till rådsökande. Jag måste lyssna på radion via datorn eftersom min kära, kära mobil endast får in de finska kanalerna här i katrineholm..de är fler än ni tror. Sen tog jag en behövlig promenad i solskenet, kan inte minnas senast jag såg solljuset så direkt. tog även med mig en bok för att kunna ta ren njutningskaffe i centrum, men det var som svårt eftersom det ändå var allhelgona, man stänger tidigt då!! Köpte med mig fil och flingor hem. Åt. Lade mig på sängen för att kolla tecknande flintstones från 50talet. Somnade. Vaknade nästintill 4 timmar senare...

Är alldeles groggy nu och vet egentligen inte vad jag ska hitta på. Har i min förvirring svept en kopp kaffe också. Jag lägger mig och läser.

mitt glamourlösa singelleverne.

Idag har jag gjort storstan, huvudstaden till och med. Alarmerande mycket folk där. Och lät gjorde de också. Kände hur mitt humör sjönk nedanför knäskålarna, fotknölarna, liktorna och slutligen fungerade som cementklump rent allmänt. Men vad fint det är i stockholm!! Det fick jag verkligen bevisat där jag gick samma kvarter om och om igen (jag hittar inte så bra i stan, så jag kör på säkra kort). Man kan väl säga att jag har ritat min egna karta med bokhandlarna som nattfyrar i mörkret. Till det hör det snart traditionella besöket på Hurry Curry, Indiskas cafe, där man både fikar lunch och middag. Väl värt ett besök! Lunchen blev deras morotskaka med kaneldoftande philadelphia och ett berg av nötter. Middagen några timmar senare, samma tjej som tog betalt, blev deras blandtallrik med gult ris, kikärtsgryta och lite kryddig kyckling. Och riktigt gott bröd!!

När jag så återkom till den lilla byn, så slog tystanden mot mig. Det var behagligt skönt tyst. Tills jag kom på hotellet som jag i natt ska dela med ett gäng tonårselefanter som just i skrivande stund tränar längdhopp alternativt leker hela havet stormar (jag vet inte den exakta åldern på dom).

På mitt rum har vi gjort den dagliga bloggkollen samtidigt som webbradion spelar jubileumsprogrammet med Spanarna. Snart är det sängdags. klockan tio på en lördagkväll. Nog är man ett wonder of excitement.

särskilt om man kan backa också.

vad som inte är bra om man är gästarbetare på annan ort och bor i hotellkollektiv: mensvärk. Vill bara kura ihop mig som en stor, tung boll och rulla över någon.

tre varv gör endast stegräknaren glad.

första dagen på nya fabriken är avklarad. Placerad i samma kontorsgrupp som chefen är jag mycket försynt, och TYST (tänk bänkplacering som på mellanstadiet, grupp om fyra). Idag fick vi förbarma oss över slitsysslor som stod väntandes, förhoppningsvis får de till de datasystem som vi behöver tills imorgon (excel anyone?) så vi får någon chans att sjunka ner i en kontorsstol emellanåt. Från att ha sprungit över flera fotbollsplaner i en plan fabriksbyggnad, skulle gothia cup behövas flytta i framtiden finns tomma ytor, blev det nu gatlopp i trapphus 1,2,3. 3 våningar plus källare, miljoner dörrar med kortdragare och alla möjliga vinklar och vrår. Och visste jag inte bättre skulle jag gissa på att fabriken snurrade motsols för varje fönster jag passerade. Jag vek inte från min vapendragares sida en enda gång, gick jag på toa fick hon stå utanför. För skulle jag behöva ringa helpdesk för hjälp med navigering skulle jag inte kunna återge ett enda kännetecken. Jag fick levnadstipset att man ska tänka som hundar i stressfulla situationer, går det inte leka med eller bita på ska man bara kissa på det och gå vidare. Har försökt anamma detta, dessa evinnerliga korridorer blev mycket stressfullt för mig, jag kissade in varje vägghörn för att sedan använda luktsinnet för att hitta utgången. Jag tycker det här med utrymningskartor är bara överskattat. Ett väl inkissat hörn och alla vet var nödutgången är...

Dagens lunch: lax med dillstuvad potatis. citronklyfta till.
så har även jag blivit med fabriksrestaurang. Hemma vid så firar nu restaurangen sina sista svindlande timmar, i ren glädjeyra har de hackat fram de sista infrysta rätterna från frysväggen. På veckomenyn fick det helt enkelt skriva överraskning, vad det infrysta var visste varken personal eller matgäster förrän det tinat fram i matdisken..."nämen, titta! det var grillspett!", sade de lyckligt och klappade varandra på axeln. Det var ju något som kunde stå både på husmanraden och på veggraden, för vem kunde säga om det var kött eller inte?

Mina lindexbekymmer kvarstår, någon som kan boka klänningen åt mig??