Jag är en pank lus.

Dagens besök i Gävle renderade:
en flaska tamarisoya, märke Renee Voltaire
en burk mineralsalt, märke Renee Voltaire
tidning ELLE mat och vin, trots köpstopp
en burk medicin, en tablett om dagen (måste antagligen ha burken bredvid väckarklocka, kommer glömma)
en klänning från Lindex (gravid kvinna-varning)
ett par läderstövlar

Och nu undrar ni säkert vem jag är? Senast jag tittade på kläder? Innan jag slutade jobba. Senast jag kollade skor? Hmm, gympaskor i slutet av juli...tror jag. Alltså. jag är aldrig överens med kläder, än mindre skor. Klänning är söt även om man egentligen ska väga 20 kilo mindre än vad jag gör (tänk bambi på två ben), men vägde man så skulle man kanske välja en annan klänning? Men nu orkade jag inte fundera på det. Den är grå och söt och man får plats med minst två bullmagar under. Stövlarna ska vara till klänningar och andra finkläderstillfällen. Dop, anställningsintervjuer osv.

Jag kollade även de sedvanliga bokställena, fingrade på nya pocketar, rumsterade om i personalens bokvagnar - de får skylla sig själva om de lämnar de ovakade - bläddrade i nya kokböcker. Men nu är jag pank, och jag kan inte komma hem med fler böcker eftersom det kom ett paket på 10 böcker som min mor löst ut. Dessutom är jag fullkomligt fast i "Bitterfittan" och "Shakespeare & Company - min boklåda i Paris". Smart att kombinera, den första gör mig än mer införstådd med celibatet och den andra gör mig redo att använda tiden till annat. Fara tillbaka till Paris till exempel. Åh, vad jag längtar tillbaka.

Vad jag längtar efter mer är en djurfri zon. Är förbaskat less på pinkande katter, getter och får på rymmen och understimulerade hundar som bits (!). Börjar bli mer och mer mindre vänlig med dem. Anabolaråttan hemma är ungefär den storlek som jag kan med för tillfället. Inte gjorde min dagsutflykt med 70 maskar saken bättre.